Varför skulle svenskar vara mer jämställda?

Publicerad
Uppdaterad
Tv-serien Kungamordet visade att våldet mot kvinnor - oavsett om förövaren är svenskfödd eller inte - bygger på samma patriarkala strukturer. Det anser Gudrun Schyman, talesperson för feministiskt initiativ. Det görs ofta gällande att "vi" är bättre än "dem" på jämställdhet, som när folkpartiet presenterade förslaget att tvinga invandrarflickor att delta i sexundervisning. Det är helt fel väg att gå, skriver Schyman i dag.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I serien Kungamordet på SVT uppmärksammades mäns våld mot kvinnor. Där slår finansministern Gert Jakobsson, som spelas av Reine Brynolfsson, sin fru. Till slut sätter hans fru, som spelas av Marie Richardson, stopp för både misshandeln och för makens eventuella statsministerpost. Sheraye Esfandyari spelar den kurdiska praktikanten Yasemin, som jobbar för Gert och som nästan mördas av sin familj för att hon inte vill bli bortgift. I båda fallen handlar det om mäns våld mot kvinnor - och det handlar om samma unkna patriarkala strukturer.

I samhällsdebatten görs ofta gällande att "vi" (svenskar) är bättre än "dem" (invandrare).
Nyligen presenterade folkpartiet ett förslag om att avskaffa den rätt som ger elever möjlighet att i undantagsfall få slippa viss undervisning i skolan om speciella skäl föreligger. Folkpartiet vill alltså helt avskaffa den möjligheten och i stället tvinga invandrarflickor att delta i sexundervisning. Men den här typen av retorik och partipolitiska utspel riskerar att öka de främlingsfientliga krafterna i Sverige. Det faktum att en utredning, doktorsavhandlingen "Utbildning på (o)lika villkor" av Sara Högdin, 2007, visat att mer än var fjärde utlandsfödd flicka hindras från att delta i idrott, simning eller sex- och samlevnadsundervisningen, är en viktig signal till diskussion i en svår fråga.

Hur gör vi när föräldrarnas rätt att bestämma över sina barns uppfostran kolliderar med barnens rätt till en allsidig undervisning? Enligt internationella konventioner har familjen rätten att låta barnen gå i skolor som överensstämmer med deras religiösa och filosofiska övertygelse. Är verkligen en skärpning av lagen lösningen på den konflikten? Ska flickorna simma i bassängen med kläderna på? Ska det bli polishämtning till sex och samlevnadsundervisningen? Är inte dialog att föredra framför konfrontation? Kanske kan ökade resurser ge möjlighet till delade grupper?

Frågan tål alltså att diskuteras men det är också viktigt att se hur problemet beskrivs. Själv får jag problem med folkpartiets retorik (som jag utgår ifrån är ideologiskt förankrad) när de argumenterar för avskaffandet av rätten till undantag. Folkpartiet tycks mena att "svensk-svenskar" är mer jämställda än inflyttade personer. "För flera av dessa flickor (läs invandrarflickor) kan skolans samlevnadsundervisning i själva verket vara en plats att få diskutera frågor om jämställdhet, som inte annars diskuteras i hemmet." (DN-debatt 6/3). Folkpartiets retorik leder till en tanke om "vi" svenskar som jämställda och "ni" invandrare som ojämställda. Tanken om "vi" och "dom" är precis den retorik som främlingsfientliga krafter brukar använda sig av för att tala om oss själva som förträffliga och invandrare som sämre. Det går inte att blunda för att folkpartiets val av retorik (och ideologi?) ligger farligt nära sverigedemokraternas och Dansk Folkepartis politik.

Dessutom är all undervisning i skolan ålagd att ha ett jämställdhetsperspektiv. Läroplanen ger ett tydligt budskap om att skolan ska motverka stereotypa könsroller och ge flickor och pojkar en likvärdig utbildning. Men finns det någon undersökning som visar att skolans, speciellt sex- och samlevnadsundervisningens, samtal om jämställdhet är bättre än de samtal om jämställdhet som förs hemma vid en del köksbord hos invandrade personer? Hur är det möjligt för folkpartiet att dra alla invandrade personer över en kam - som om invandrade personer skulle vara en homogen grupp? I Sverige finns det både "svensk-svenska" och invandrade familjer som lever i oerhört patriarkala mönster och som absolut inte praktiserar jämställdhet - varken vid köksbordet eller i något annat rum. Att osynliggöra pluralismen i vårt samhälle, genom att klumpa ihop vissa grupper som homogena och mindre jämställda än "svenskar", är högst problematiskt och riskerar att öka rasismen.

En bättre problembeskrivning ges då i tv-serier som Kungamordet. Kvinnomisshandlare är ingen homogen grupp. Och det patriarkala våldet mot kvinnor tar sig olika uttryck men finns överallt i samhället; i alla samhällsklasser och oavsett kulturell bakgrund.

Gudrun Schyman
Talesperson för feministiskt initiativ

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag