Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför ska folk betala avgift för reklam de inte bett om?

Kostnaden för returpappret för bland annat reklam får inte hamna hos hushållen, skriver debattörerna.
Foto: TT
Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna.
Foto: Bengt Säll
Tony Clark, vd Avfall Sverige.
Foto: Gugge Zelander

Ett fungerande producentansvar kan inte vara ett hot mot demokratin. Alla vill värna det fria ordet – men frågan är om det är pappersindustrin, staten eller medborgarna som ska betala för insamling och återvinning av returpapper. 

Vi efterlyser en dialog om en långsiktig lösning som inte skadar svensk miljöpolitik, skriver företrädare för kommuner, hyresgäster, villaägare, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, bostadsbyggare, återvinningsindustrier och åkerier.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Regeringen har för avsikt att avskaffa producentansvaret för returpapper och därmed göra ett avsteg från principen om att förorenaren ska betala. Syftet med förändringen uppges vara att stärka den oberoende journalistiken och den enda hållbara lösningen sägs vara att låta kommunerna ansvara för insamling och återvinning. Demokrati och miljö ställs mot varandra och regeringen legitimerar i praktiken att producenterna ska slippa att ta ansvar. 

Men vi har väldigt svårt att se att ett fungerande producentansvar kan vara ett hot mot demokratin och det fria ordet. Principen om att förorenaren betalar har värnats av svenska regeringar sedan 1960-talet. Flera remissinstanser, däribland regeringens egna expertmyndigheter, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, pekar på att producentansvaret är ett viktigt styrmedel inom miljöpolitiken och att principen om att förorenaren ska betala är central och viktig att värna, för det är bara producenten som kan skapa förutsättningar för en giftfri, cirkulär ekonomi.

Så många olösta frågor

Förutom att förslaget hotar decenniers miljöarbete så saknar det logik och reser frågor. Hur ska kommunerna på ett år kunna skapa en insamlingslösning? Hur ska de existerande avtalen mellan privata aktörer och Pressretur, som sträcker sig fram till 2024, hanteras? Hur påverkas hushållen av en höjd avfallstaxa? Här finns inga svar. Det är anmärkningsvärt att regeringen går ut med ett förslag med så vittomfattande konsekvenser utan föregående dialog med samtliga parter och utan en ordentlig utredning.

Att upphäva producentansvaret för returpapper ter sig än märkligare i ljuset av att regeringen just nu utreder att införa tre nya producentansvar – på textil, småelektronik och fiskeredskap.

Ingen långsiktig lösning

Regeringen söker en snabb lösning för att förhindra tidningsdöden. Vi inser mediernas tuffa villkor och deras roll som bärare av det fria ordet. Men det blir fel att lägga över miljöansvaret som pappersindustrin och tidningsbranschen haft i 26 år på kommunerna och hushållen för att det inte längre finns några vinster att hämta från insamling och återvinning. Att upphäva producentansvaret är dessutom ingen långsiktig lösning på problemet med sjunkande annonsintäkter, sviktande prenumerationsunderlag och snabb digitalisering, det förbättrar inte journalistikens villkor.

Istället är det pappersindustrin som är den stora vinnaren av förslaget. De har varit förbluffande tysta i debatten. Media har framgångsrikt försvarat ändringen och regeringen har lyssnat; ändå är bara omkring hälften av returpappret som härrör från journalistiska alster, resten är huvudsakligen reklam. 

Pappersindustrin måste ta ansvar

Varför ska kommuninvånare, genom höjd avfallstaxa, betala för reklam och gratistidningar som de inte beställt? När frågan ställs på sin spets handlar det alltså om i fall hushållen ska betala för att låta pappersindustrin slippa undan ett fullt legitimt ansvar.

Dagens förslag riskerar bli ett dråpslag mot miljön och där kommunerna och hushållen får betala notan. Vi ber regeringen att lyssna till oss: låt oss istället tillsammans hitta en lösning som värnar både miljön och demokratin. 

Vi har väldigt svårt för att se att ett fungerande producentansvar är ett hot mot demokratin och det fria ordet.


Av Tony Clark

Vd Avfall Sverige

Staffan Isling

Vd SKR

Rickard Gegö

Vd Sveriges åkeriföretag

Viveke Ihd

Vd Återvinningsindustrierna

Anders Holmestig

Vd Fastighetsägarna

Marie Linder

Förbundsordförande Hyresgästföreningen

Kenneth Kanckos

Tf förbundsdirektör, Villaägarna

Johanna Frelin

Vd Riksbyggen

Anders Lago

Förbundsordförande HSB

Anders Nordstrand

Vd Sveriges Allmännytta

Ulrika Blomqvist

Vd Bostadsrätterna