Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Varför älskar ni att hata min mammakropp?

Jag vill öppet erkänna att det känns jätteskönt att vara smal. Speciellt efter att ha burit tre barn i min kropp under drygt fyra år, skriver Kajsa Stina Romin. Foto: JOHAN ROMIN
Kajsa Stina Romin är tv-makare, influencer och mamma till tre barn. Foto: JOHAN ROMIN

Att vara mamma i sociala medier kan vara rätt tufft. Mammor gillar nämligen att hacka på andra mammor. Och det är inte lätt att vara rätt! 

När det kommer till den nyförlösta kroppen måste man passa sig, skriver trebarnsmamman Kajsa Stina Romin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | MAMMALIVET. Jag sitter på sängen och blickar ner på mammamagen. Den ser jämn och lite rund ut, ungefär som en vanlig mage gör när man sitter. Sen tar jag båda händerna och för liksom ihop skinnet mot mitten. Det blir skrynkligt, jätteskrynkligt faktiskt. Jag har nog aldrig sett något skrynkligare. Skinnet är löst och hänger.

Mammakroppen. Så älskad, så hatad. Älskad för att den burit och fött fram ett gäng ungar, hatad för att den aldrig duger.

Moralmammorna har åsikter om allt

Att vara mamma i sociala medier kan vara rätt tufft. Mammor gillar nämligen att hacka på andra mammor. Och det är inte lätt att vara rätt! När det kommer till den nyförlösta kroppen måste man passa sig. Råkar du, som jag, tappa i vikt väldigt snabbt efter graviditeten ska du helst inte visa upp din kropp alls. Gillar du dessutom att träna någon gång i veckan gör du bäst i att inte exponera det för omvärlden. 

Det är nämligen inte okej att vilja jobba med eller förändra sin kropp i när man fått barn. Då är du en dålig förebild. "Ungen har ju knappt kommit ut innan du börjar hetsträna!" skriver någon. En annan menar att "Man måste ju få va mamma och bara njuta av bebistiden", som om man inte kunde göra det om man tränar ibland.

Nyförlösta mammor har det inte lätt. Att göra rätt i andra mammors ögon är ett omöjligt uppdrag, menar Kajsa Stina Romin. Foto: COLOURBOX

Samtidigt är det inte heller okej att vara för tjock. För det är då inte sunt, varken för dig eller barnet. "Måste man förfalla bara för att man fått barn?" undrar den ena, medan den andre tycker "Att uppmuntra en ohälsosam livsstil känns väl inte så sunt?".

 

LÄS MER: Lyssna inte på supermammorna – du är värd din egentid 

 

Nej. Det är inte sunt. Idealen som vi vuxit upp med, levt med och även nu i vuxen "trygg" ålder påverkas av ÄR inte sunda. Att nästan bara smala kroppar får synas i det offentliga rummet är katastrofalt och omodernt, men det är så vår verklighet ser ut. Samtidigt är motparten till detta på tok för aggressiv för allas bästa. Alla måste ha pösmage, annars uppmuntrar man sjuka ideal.

Jag erkänner: Det är jätteskönt att vara smal

Jag har efter min senaste graviditet blivit jättesmal. Det har liksom bara runnit av mig, utan att jag gjort någonting faktiskt. Inte tränat det minsta och den något ohälsosamma kosten, och chokladintaget, ska vi inte ens prata om. Men jag vill då öppet erkänna att det känns jätteskönt att vara smal. Speciellt efter att ha burit tre barn i min kropp under drygt fyra år. Plötsligt är jag liksom lätt, det går smidigt att röra sig och ta sig fram. Så ja. Jag är glad för att jag blivit smal.

Vi kan väl bara enas om att det är okej att ha en mammakropp som är pösig, lös, spinkig, platt, rund, tränad, klen, stor, liten eller bara precis mittemellan.

Viktigt här är följande. Det bästa är om man kan må bra i den kroppen man har, hur den än ser ut och även om man vill förändra något med exempelvis träning eller kost. Man kan liksom må bra under tiden man fixar. Vi kan jämföra med huset. Allra bäst är det om vi kan försöka trivas med det där halvfula plastgolvet, även om vi sparar pengar till att kunna lägga in något nytt snyggare så småningom. Plastgolv är enligt mig inte så snyggt, men det är inte heller hela världen. Lite samma sak är det med kroppen.

Om alla kroppar får synas blir alla okej

Vi kan väl bara enas om att det är okej att ha en mammakropp som är pösig, lös, spinkig, platt, rund, tränad, klen, stor, liten eller bara precis mittemellan. Och det är okej att vilja något med kroppen. Hur du vill göra med din kropp är egentligen lika oviktigt för någon annan som att du vill färga håret i en konstig eller okonstig färg. Och den viktigaste åtgärden för att förändra idealen: Visa kroppen! Om alla kroppar får synas blir alla kroppar okej.

Och så till sist. Ska vi inte ta och skrota det där uttrycket: "Mammakropp". Det finns väl ingen pappakropp eller pensionärskropp? Det är ju bara en kropp, vilken som helst. Sen om den burit ett, tio eller noll barn spelar ju ingen roll. Kropp som kropp.

 

Av Kajsa Stina Romin

Tv-makare, influencer och trebarnsmamma 

Driver bloggen NyponStina

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!