Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför agerar inte M och SD mot journalisthatet?

Socialdemokraterna reagerar på moderaten Lars Beckmans twittrande om journalister.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Lawen Redar (S), kulturpolitisk talesperon.
Fredrik Lundh Sammeli (S) är ordförande i justitieutskottet.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

Det finns fler yrkesgrupper än blåljuspersonal som behöver ett bättre skydd mot hot, hat och trakasserier. 

Vi hoppas att M och SD ställer sig bakom ett straffrättsligt skydd för journalister, skriver Socialdemokraternas Lawen Redar och Fredrik Lundh Sammeli.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I förra veckan, efter att Aktuellts programledare Nike Nylander intervjuat SD:s partiledare Jimmie Åkesson, strömmar hatet och hoten in mot programledaren och hennes familj. Nylander beskriver att påhoppen varit grova, föraktfulla och massiva samt att rädslan för att utsättas för våld har ökat. 

Häromdagen tillkännagavs att programledaren Carina Bergfeldt ska få leda en ny talkshow på SVT vilket riksdagsledamoten Lars Beckman (M) kommenterar. Utan saklig grund sätter han partiepitet på både journalisten och dess mediedirektör följt av hat och hot riktat mot dessa. Charlotta Friberg, ansvarig utgivare på SVT menar att det inte är första gången medarbetare på SVT blivit utsatta enbart på grund av att man utfört sitt jobb. Bolaget har nu tvingats vidta större åtgärder för att skydda personalen. 

Är detta det politiska klimat som M och SD vill ha?   

Lars Beckmans numera raderade tweet om Carina Bergfeldt.

Risk för självcensur

Givetvis är det fritt för alla att diskutera medier, innehåll och mediapolitik. Men att angripa och hänga ut enskilda journalister syftar till något annat. I värsta fall kan konsekvensen bli självcensur eller att journalister helt avstår från att utöva sitt jobb. Vi ser i dag flera exempel på detta. 

På andra sidan Atlanten tillhör angreppen mot mediehus och enskilda journalister numera det vardagliga. President Trumps politiska strategi att utnämna medier till ”statens fiende”, ”folkets fiende” och journalister för att ljuga, vara partipolitiskt kopplade och ägna sig åt ”fake news” har försvagat den granskande maktens förutsättningar. I förlängningen är därför hat och hot mot journalister ett hot mot vår demokrati.  

Sverige backar på lista

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2020 ger en ögonblicksbild av situationen. Indexet tar bland annat upp medias oberoende, lagstiftningsskyddet och säkerheten för journalister i olika länder och regioner. Sverige betecknas i indexet som ”the home of the world’s first press freedom law” och vad gäller yttrandefriheten och tryckfriheten så tillhör vi ett av världens främsta länder. 

Det finns ett starkt samhällsintresse av att människor känner trygghet i att kunna kommunicera, förmedla nyheter samt delta i samhällsdebatten

År 2019 rankades vi på tredjeplats i världen, men har åkt ner en placering i år. Självcensurering pga hat och hot på sociala medier anges vara en orsak.

4 av 10 undvek vissa ämnen

En annan undersökning från Göteborgs universitet från 2019 visar att nästan var tredje svensk journalist har utsatts för hot de senaste 12 månaderna. Drygt två av tre har tagit emot nedsättande kommentarer. Bland de utsatta journalisterna hade drygt fyrtio procent någon gång avstått från att bevaka vissa ämnen, personer eller grupper på grund av risken för hot.

Det bör vara en angelägenhet för samtliga politiska partier att adressera denna utveckling. Vi ska inte bidra till att ett ohållbart debattklimat eller att samhällsviktiga yrkeskårer hotas. Av den anledningen utökade vi skyddet för blåljuspersonal. Den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst och ambulans när de utför sina uppdrag riskerar att straffas för det. Men det finns fler yrkesgrupper som behöver ett bättre skydd mot hot, hat och trakasserier. 

Journalister behöver straffrättsligt skydd

Den som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet, ska inte behöva begå självcensur eller undgå att förmedla samhällsviktig information. Den granskande journalistiken, nyhetsförmedlingen eller opinionsbildningen har en särskild roll. 

Det finns därför ett starkt samhällsintresse av att människor känner trygghet i att kunna kommunicera, förmedla nyheter samt delta i samhällsdebatten och i det fria åsiktsutbytet utan att dess personliga integritet på olika sätt angrips. 

Vi har länge verkat för att ett straffrättsligt skydd ska komma tillstånd och välkomnar därför att en utredning nu är tillsatt. Vi hoppas att M och SD ställer sig bakom ett straffrättsligt skydd för journalister. Och kanske själva påbörjar ett arbete om hur den politiska kulturen ska se ut på sociala medier.  

 

Av Lawen Redar (S)

Kulturpolitisk talesperson

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Ordförande justitieutskottet

 

LÄS MER: Reportrar utan gränser: Sätt stopp för attackerna mot public service