Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Våra söner mördas – lyssna på oss mammor

Min son Robin var 15 år gammal och föll död ner till marken, skriver Carolina Sinisalo.
Carolina Sinisalo
Carolina Sinisalos son Robin.

Politiker måste sluta komma med skamlösa förslag som utegångsförbud i förorten. Lyssna i stället på oss som utsätts för våldet, skriver Carolina Sinisalo.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | KRIMINALITET. Först sköts ett skott. Min son Robin var 15 år gammal och föll död ner till marken. Sen sköts det fyra skott till och min son Alejandro föll till marken. Han överlevde, tack och lov, men är förlamad för resten av sitt liv. 

Sen kanske du undrar vad som hände? Det hände inget. Ingenting. Total tystnad. Polisutredningen fortsätter, eller ligger ”på is” som det heter. Ingen från kommunen eller socialtjänsten tog kontakt med mig. 

Vi har startat en förening

Jag har valt att engagera mig i förorten. För det som hände mig ska aldrig behöva hända någon annan mamma. Aldrig någonsin. Jag kan inte sitta tyst. Det är inte min natur. Och eftersom vi bor i Sverige och jag är svensk har mina vänner och jag med min familj startat en förening, Fuck våldet.

I Fuck våldet har vi rest runt i landet och föreläst i skolar och på ungdomsgårdar. Det handlar om att tala direkt till de unga som ligger i farozonen för våld och gängkriminalitet. Till dem säger jag: Lägg ner vapnen och arbeta med pennan i stället. Välj skolans väg, studera. Kunskap ger makt.


LÄS MER: Hjälp oss att freda akuten från gängen 


Vi som bor i förorten

På min egen hemmaplan finns nu Framtid Järva, en avhopparverksamhet och stödverksamhet till de som mist sina anhöriga. Det är ett steg i rätt riktning. Men det behövs mer. Både av er makthavare och av oss som bor i förorten, där gängkriminaliteten är som mest påtaglig.

När det gäller politiker behöver fler bo ute i förorten och på riktigt se de problem som vi slåss med. Ni måste komma ned till vår nivå, se verkligheten. Hur lärare, fritidsledare, förskolelärare och socialtjänsten går på knäna. Hur föräldrar kämpar i motvind, ofta på grund av språksvårigheter. Ta oss människor på allvar. Lyssna på oss som utsätts för våldet, vi vet vad vi pratar om.

Det förebyggande arbetet

Det förebyggande arbetet är avgörande när det gäller att minska våldet.

Det är bra att det har skett satsningar mot arbetslösheten och att många fler i dag går till jobbet än tidigare. Men ni får inte slå er till ro innan alla är i sysselsättning. Det är också viktigt att alla förskolor och skolor har hög kvalitetsnivå.

Varje ung människa som går utan jobb eller utbildning är en person som kan bli rekryterad av ett gäng. Jag hör ibland kritik mot fritidsgårdar, men de räddar många unga människor. Utan dem hade våldet och kriminaliteten varit värre.

Sluta kom med skamlösa förslag som utegångsförbud i förorten, det löser ingenting mer än att ni möjligtvis höjer opinionssiffrorna lite för stunden.  

Använd resurserna i förorten

I stället måste ni förstå att mycket kan göras mot kriminaliteten om man använder resurserna ute i förorterna. Låt föräldrar, syskon, far- och morbröder få utbildningar och kurser och arbeta som fältassistenter. Det kommer att fungera. 

Men det handlar inte bara om ni makthavare. Även vi som bor här ute i förorten måste förändra oss. Politiker måste möta oss, men vi måste också möta dem. 

Vi har också ett ansvar. Vi i förorten är ofta duktiga på att kräva att bli sedda som likvärdiga, att vi ska ha samma rättigheter. Men man blir inte hörd eller tagen på allvar när man bara pekar på andra. Vi behöver engagera oss mer i samhället och i politiken. Stå upp för varandra. 


LÄS MER: Gängen ska knäckas och straffas hårdare 


Kampen mot våldet måste föras gemensamt

För en tid sedan sågades en Pride-flagga ned i Hjulsta. De andra flaggstängerna stod kvar. Sådant kan vi aldrig finna oss i. Precis som vi kräver att alla andra ska respektera oss måste vi respektera alla andra. 

Kampen mot våldet måste föras gemensamt.

Det som hände min 15-årige son Robin får aldrig hända någon annan.


Av Carolina Sinisalo

Mamma till Robin och Alejandro