Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vår svenska kravlöshet gör oss alla till förlorare

Polisutbildningen har sänkt ribban för begåvning och fysik. Så blir det när ett samhälle låter kravlösheten breda ut sig, menar överläkaren i psykiatri Stefan Krakowski. Foto: TOMAS LEPRINCE
Stefan Krakowski är författare, skribent och överläkare i psykiatri.

Den strukturella kravlösheten håller på att ta över vårt samhälle.

Om vi ska fungera som nation måste vi skaka av oss den naivitet som tillåtits breda ut sig under alltför lång tid, skriver Stefan Krakowski, överläkare i psykiatri.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige genomsyras i allt högre utsträckning av sänkta krav eller rentav kravlöshet. 

Eftersom allt färre klarar förarproven för körkort vill Trafikverket och Transportstyrelsen ändra den svenska körkortsutbildningen för personbil.

"Det ska bli större fokus på att klara av verkliga situationer i trafiken än ytlig inlärning för att klara de teoretiska proven" enligt Trafikverket som påpekar att målet är att utbilda en "trafiksäker medveten förare". Man väljer dock att bortse ifrån att den teoretiska kunskapen utgör en viktig del av trafiksäkerheten. 

Poliselever orkar inte avfyra sina vapen

Sänkta krav har också drabbat polisutbildningen. För fyra år sedan ändrades de fysiska testerna där bland annat funktionell löpning, syreupptagning, koordination och handstyrka tidigare ingick. Nu testas ett "smalare spektrum" av en persons fysik. 

Satsningen har fått förödande konsekvenser; vissa elever har till och med tvingats lämna utbildningen för att de inte haft tillräckligt mycket handstyrka för att avfyra ett vapen. 

2016 ändrades även begåvningskravet. På en niogradig skala kan en normalbegåvad sökande få en trea, fyra, femma eller sexa på testet. Tidigare krävdes en fyra för att komma in på polisutbildningen. Nu är kravet sänkt till en trea.

Allt fler läkarstudenter misslyckas med studierna

Men ibland ställs också orimliga krav. Svårbegripliga betygsmatriser som försvårar lärarnas jobb och läxuppgifter som är så svåra att inte ens högutbildade föräldrar till elever kan hjälpa sina barn i skolan har bäddat för sjunkande studieresultat. 

När sedan eleverna skall påbörja sin universitetsutbildning väntar obehagliga överraskningar. Ett exempel kan hämtas från läkarprogrammet i Linköping där allt fler studenter misslyckas med studierna under de första terminerna. På Linköpings universitet har man noterat trenden under det senaste årtiondet och en eskalering under de senaste åren. 

Orsaken till de fallande resultaten är flera men uppenbart är att eleverna har med sig bristande grundkunskaper från gymnasiet att bygga vidare på. Den digitala utvecklingen har också medfört att studenterna verkar mer ofokuserade och att synen på kunskap förändrats. 

"Sedan den första smartphonen kom ser man på kunskap på ett annat sätt. Allt är så lättillgängligt. Men för att bygga sin kunskap på ny kunskap och integrera ny, måste man kunna saker i ryggmärgen – det räcker inte att tänka att man kan googla upp saker", enligt Ann-Charlott Ericson, universitetslektor vid Linköpings universitet, (Läkartidningen).

Sverige har utmärkt sig i Europa som det land där få eller inga motprestationer krävs av de som kommer hit.

Asylpolitiken det värsta exemplet på kravlöshet

Men det område där den bottenlösa kravlösheten och naiva godheten verkligen visat sig vara förödande är asylpolitiken. Sverige har utmärkt sig i Europa som det land där få eller inga motprestationer krävs av de som kommer hit.

Man har i många fall godtagit uppgiven ålder och identitet på asylsökande utan att ifrågasätta uppgifterna. När ålderstester äntligen infördes i Sverige visade det sig att uppåt 80 procent av de testade ljugit om sin ålder.

Ett annat exempel på kravlöshet är den efterlevandepension som ensamkommande asylsökande tills helt nyligen hade rätt till. Om man hävdade att en eller båda föräldrar var avlidna kan man kvittera ut upp till 50 000 kronor retroaktivt. En ny lag förra året satte dock stopp för den retroaktiva föräldrapenningen.

Den strukturella kravlösheten verkar sippra in i varje viktig samhällsfunktion och slå ut det sunda förnuftet. Om vi ska fungera som nation måste vi skaka av oss den naivitet som tillåtits breda ut sig under alltför lång tid.

Kravlösheten kan tyckas vara en bekväm lösning för stunden. Men på lång sikt blir vi alla förlorare.

 

Av Stefan Krakowski

Överläkare i psykiatri, författare och skribent

 

 

 

 

 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!