"Mitt Europa bygger inte murar" sa Stefan Löfven på Medborgarplatsen hösten 2015. Nu är det annat ljud i skällan, menar debattörerna. Foto: MAJA SUSLIN/TT"Mitt Europa bygger inte murar" sa Stefan Löfven på Medborgarplatsen hösten 2015. Nu är det annat ljud i skällan, menar debattörerna. Foto: MAJA SUSLIN/TT
"Mitt Europa bygger inte murar" sa Stefan Löfven på Medborgarplatsen hösten 2015. Nu är det annat ljud i skällan, menar debattörerna. Foto: MAJA SUSLIN/TT
Mustafa Panshiri är integrationsföreläsare och författare. Han arbetade tidigare som polis.Mustafa Panshiri är integrationsföreläsare och författare. Han arbetade tidigare som polis.
Mustafa Panshiri är integrationsföreläsare och författare. Han arbetade tidigare som polis.
Jens Ganman är frilansjournalist och författare.Jens Ganman är frilansjournalist och författare.
Jens Ganman är frilansjournalist och författare.
Debattörerna är aktuella med boken "Det lilla landet som kunde".Debattörerna är aktuella med boken "Det lilla landet som kunde".
Debattörerna är aktuella med boken "Det lilla landet som kunde".

Var går gränsen för flyktingpopulismen?

Publicerad

Vad händer med folket när en uppfattning ena dagen påstås gränsa till "nazism" och den andra dagen är fullt godtagbar?

Kappvändandet kan utlösa en backlash där verklig extremism frodas, skriver Mustafa Panshiri och Jens Ganman.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | MIGRATION. "Det är dags att vända kappan efter vinden, så att vi får behålla vår makt", sjöng humorgänget Grotesco om flyktingkrisen 2015.

Många skrattade igenkännande. Vi blev lite generade kollektivt över hur knasigt allt blivit. Eftertankens kranka blekhet och allt det där… Men föreställ dig att du föll i koma den 6 september 2015.

Samma dag hade du hört Stefan Löfvens klassiska: "Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor" under "Refugees Welcome"-parollen, en regnig eftermiddag på Medborgarplatsen i Stockholm.

Någon månad tidigare hade du hört samme statsminister svara: "Nej, det finns ingen gräns", på frågan om hur många asylsökande Sverige klarar av att ta emot – och något år tidigare hört honom anklaga Moderaternas dåvarande migrationsminister Tobias Billström för att avhumanisera människor på flykt från krig när denne ville ha en diskussion om volymer.

Tobias Billström (M) fick 2013 mycket hård kritik av Löfven när han ville lyfta frågan om flyktingvolymer.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

 

LÄS MER: Tobias Billström: Löfvens flyktingsnack är historieförfalskning 

 

Planen: Stoppa väljarflykten till SD

Du vaknar ur din långa dvala den 5 maj 2018. Hade du känt igen dig? Hade du trott dina ögon och öron? Nej, knappast. Möjligen hade du trott att du varit med i "Blåsningen".

Att påstå att regeringen och socialdemokratin gjort en 180-graders omsvängning när det gäller asylpolitiken är ingen överdrift och givetvis finns det valtaktiska skäl till detta. Man är piskade att locka tillbaka väljare från SD. Polletten har trillat ner till slut. SD:s 20 procent har inte vuxit upp ur jorden på nåt magiskt vis – det är till största del före detta socialdemokrater (och moderater) och nu måste blödningen stoppas.

Om vi redan nu talar om att flyktingar gör klokast i att "söka sig till andra länder", vilken storslägga kommer att plockas fram under valets slutspurt?

En intressant fråga i sammanhanget blir nu: Var går gränsen? Alltså, inte för hur många flyktingar Sverige kan ta emot för det vet vi numera. 14 000 per år, enligt migrationsminister Heléne Fritzon.

Tonen redan hård – hur låter det närmare valet?

Nej, frågan är: Var går gränsen för den politiska populismen hos framför allt S och M?

Om vi redan nu – fyra månader – innan valet talar om "att Sverige tagit emot för många flyktingar" och att flyktingar gör klokast i att "söka sig till andra länder". Vilken storslägga kommer att plockas fram under valets slutspurt?

 

LÄS MER: Panshiri och Ganman: Vad gör vi med dem som inte vill integreras? 

 

Och hur reagerar ett folk, kollektivt, om det på så kort tid tvingas processa sådana moraliska och intellektuella lappkast?

Hur utvecklas debatten på sikt om en uppfattning ena dagen gränsar till "nazism" och den andra är fullt godtagbar? Risken finns att förtroendet för våra folkvalda devalveras avsevärt när debatten kring den misslyckade integrationen tillåts skifta färg lika snabbt som en kameleont.

De är själva en del av populismen de varnar för

Än värre blir det när det politiska etablissemanget förväntar sig att medborgarna ska svälja omsvängningarna snabbt och utan att trilskas. Då kommer vi att få en backlash där verklig extremism frodas och riskerar att få en djup, folklig förankring.

Både högern och vänstern varnar i dessa dagar för populism, men de förefaller inte märka att de själva numera verkar i just den fåran.

 

Av Mustafa Panshiri 

Författare och integrationsföreläsare, fd polis

Jens Ganman

Frilansjournalist och författare

 

Debattörerna är aktuella med boken "Det lilla landet som kunde”

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag