Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vänsterpartiet sprider myter om marknadshyror

John Norell, ordförande Hyresgästförbundet, doktorand i nationalekonomi och förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet.
Ludvig Filhm, rapportförfattare för Hyresgästförbundet och Fria Moderata Studentförbundet.
Christian Pundars, rapportförfattare för Hyresgästförbundet och Fria Moderata Studentförbundet.

Efter att Finland införde marknadshyror har deras bostadsköer försvunnit, trångboddheten minskat och hemlösheten sjunkit. 

Det har dock inte kommit fram i den politiska debatten, som i stället dominerats av myter och halvsanningar, skriver Hyresgästförbundet och Fria moderata studentförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Frågan om marknadshyror har stormat i debatten den senaste tiden och var blixten som fällde regeringen Löfven. Ett land som hänvisats till flitigt är Finland, som införde marknadshyror 1995. Det som påståtts från motståndare till marknadshyror har dock byggt på myter och sakfel. Därför släpper vi i dag rapporten ”Myter och sanningar om marknadshyror i Finland”. Nedan besvarar vi några av de myter som har förekommit i debatten.

1. Marknadshyror skulle kosta staten 35 miljarder i bostadsbidrag”.

I en debattartikel på DN Debatt skriver Nooshi Dadgostar (V) och Momodou Malcolm Jallow (V) att marknadshyror skulle kosta staten 35 miljarder i bostadsbidrag, vilket de baserar på att staten lägger åtta gånger mer på bostadsbidrag per hyresgäst i Finland än i Sverige. Skillnaderna i bidragssystemens utformning i Finland och Sverige är dock så stora att jämförelsen inte går att göra. Precis som bostadsexperten Roger Wessman uttryckte det i SvD nyligen är den finländska ökningen i bostadsbidrag inte kopplad till avregleringen utan snarare till hur bidraget är utformat.

Även om det hade gått att jämföra Finlands och Sveriges utgifter för bostadsbidrag på det sätt som Vänsterpartiet gör så är deras beräkning inkorrekt. Om vi räknar ländernas totala kostnader för bostadsbidrag och bostadstillägg dividerat med antalet hyresgäster betalar Finland ut 3,32 gånger mer i bostadsbidrag per hyresgäst än Sverige.

Hur Dadgostar och Jallow räknat är oklart och de har inte återkommit när vi kontaktat dem och frågat. Samma siffra förekommer dock i en grafik från Dagens ETC. Där är pensionärer borträknade, som i Sverige kan få bostadstillägg. Eftersom pensionärer i Sverige erhåller en stor del av bostadsbidragen i Sverige är det ohederligt att bortse från dessa.

2. Hundratusentals står i bostadskö i Finland”.

I partiledardebatten den 9 juni 2021 påstod Nooshi Dadgostar att hundratusentals människor står i bostadskö i Finland. Det stämmer inte. Faktum är att det i princip inte existerar några bostadsköer till det privata hyresbeståndet, som omfattas av marknadshyror. Påståendet är inte heller korrekt om vi ser till köerna till det statligt subventionerade ARA-systemet. Där står 120 000 människor i kö i hela Finland, vilket kan jämföras med att över 700 000 står i kö enbart i Stockholm.

3. Finländare lägger en större andel av inkomsten på boende än vad svenskar gör”.

Den här myten har bland annat förekommit i Dagens ETC:s sammanställning av marknadshyror i Finland och uppgiften har delats vidare på sociala medier av Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson. Siffrorna som ETC använder sig av rör andelen av hushållens totala utgifter, inte inkomster som de själva påstår. Enligt den korrekta siffran från Eurostat lägger finländare i genomsnitt 17,8 procent av sin disponibla inkomst på boendet. Motsvarande siffra för Sverige är 22,2 procent.

4.
Marknadshyror leder till ökad trångboddhet”.

I debattartikeln i DN antyder Dadgostar och Jallow att höjda hyror har ökat trångboddheten i Finland. Sanningen är dock en annan. Sedan 1995 har trångboddheten mer än halverats i Finland och i Helsingfors har den minskat från 13,6 procent 1995 till 9,9 procent 2020.

Öka incitament och rörlighet

Fri hyressättning i alla lägenheter i hela Sverige skulle öka incitament att bygga och öka rörligheten så att hyresbeståndet används effektivt. Att motståndarna till marknadshyror känner sig tvingade att ljuga för att kunna övertyga allmänheten säger något om hur svagt deras case är. Sverige bör ta inspiration av det finska exemplet och avreglera hyresbostadsmarknaden.


Av John Norell

Ordförande Hyresgästförbundet, doktorand i nationalekonomi och förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet

Ludvig Filhm

Rapportförfattare för Hyresgästförbundet och Fria Moderata Studentförbundet

Christian Pundars

Rapportförfattare för Hyresgästförbundet och Fria Moderata Studentförbundet