Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vänd på varenda sten mot hedersförtrycket

I morgon har det gått 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa.
Foto: MAGNUS JÖNSSON
Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot.
Foto: Patrik C Österberg/IBL

Det har gått tjugo år sedan hedersmordet på Fadime Sahindal. Bara två månader före sin död hade hon talat i riksdagen och uppmanat makthavarna att inte vända alla hedersutsatta ungdomar ryggen. Men har det svenska samhället ändå gjort det? skriver Amineh Kakabaveh.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det är först nu i januari 2022 – 20 år efter Fadimes vittnesmål om oskuldens betydelse för hederskontexten – som regeringen efter sommarens överenskommelse, med mitt krav, tillsätter en statlig utredning. Den ska titta närmare på möjligheterna att införa ett förbud mot sexuell kontroll i form av oskuldskontroller och ”mödomshinnerekonstruktioner”.

Den svenska feministiska kampen för sexuell- och reproduktiv hälsa har alltså ännu inte nått förorterna och hedersutsatta flickor. Det är med andra ord långt kvar därför att makthavarna också bidragit till upprätthållandet av dessa normer.

För omkring 50 år sedan befriade kvinnorna sig själva – deras sexualitet ägs av dem och inte av någon man. I kampen mot hederskulturen kämpar vi för att flickans och kvinnans sexualitet inte ska ägas av den egna familjen och släkten.

Lagstiftarna har vaknat

Idag är det mycket lättare för politiker och debattörer att lyfta frågan om hedersförtryck utan att stämplas som främlingsfientliga. De som tidigare öppet ifrågasatte arbetet mot hederskulturen har kanske inte bytt åsikt, men håller åtminstone tyst. Svensk lagstiftning har också ändrats för att lättare kunna skydda de utsatta och straffa förövarna. Men det krävs fortfarande insatser för att lagarna ska kunna tillämpas i större omfattning. 

Jag får ständigt förfrågningar från studenter som vill skriva uppsatser om hedersförtryck och de väljer detta ämne eftersom det saknas i deras utbildning till lärare eller socionom. Detta gör mig orolig.

Statsministern säger att regeringen ska ”vända på alla stenar” för att bryta segregationen och knäcka gängkriminaliteten. Men detta måste gälla även för kampen mot hedersbrottligheten. 

Skolan sviker

Och det är inte bara regeringen som måste vända stenar. Varje vecka möter jag utsatta flickor och kvinnor som berättar om en verklighet där skolan och myndigheterna många gånger har svikit. De kartläggningar som gjorts om hedersförtrycket bland unga visar också att de drabbade har låg tilltro till att personal i skola eller socialtjänst skulle lyssna på dem.

Sverige behöver rektorer och chefer ute i de kommunala verksamheterna som går i täten för att bekämpa hedersförtrycket. Detta för att personalen ska känna att de har stöd att agera. Så ska till exempel förskolans pedagoger känna att chefen står bakom dem om det skulle bli konflikt med barnets föräldrar. Men det krävs också en kunskapshöjning bland lärare och annan skolpersonal. 

Oroande tendenser inom högre utbildning

Även högskolor och universitet måste ta ett större ansvar än de gör i dag. Jag får ständigt förfrågningar från studenter som vill skriva uppsatser om hedersförtryck och de väljer detta ämne eftersom det saknas i deras utbildning till lärare eller socionom. Detta gör mig orolig. 

För tjugo år sedan gick postkoloniala forskare ut i debatten och ifrågasatte att man överhuvudtaget beskrev mordet på Fadime Sahindal som ett hedersmord och menade att detta var ett uttryck för en ”rasistisk diskurs”. 

Det här sättet att resonera får inte tillåtas dominera utbildningar till yrken som är helt centrala i det förebyggande arbetet mot hedersbrottslighet. På många sådana utbildningar verkar lärarna helt undvika ämnet. Forskare ska ha en akademisk frihet, men lärar- och socionomstudenter ska inte befrias från kunskaper som är nödvändiga för deras framtida yrkesutövning. Därför har även universitet och högskolor en viktig roll i kampen för allas lika rättigheter.

Hedra Fadime

”Tack för att ni lyssnade”, sa Fadime när hon avslutade sitt tal i riksdagen. Nu måste fler visa att de faktiskt har lyssnat på de unga hedersutsattas många berättelser. Så ska vi hedra Fadimes minne. Vi måste vara många som lovar att inte vända dem ryggen.


Av Amineh Kakabaveh

Oberoende socialistisk riksdagsledamot och ordförande Varken hora eller kuvad