Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Välkomna ut ur hörnet, alliansen

Det är tydligt att det börjar hända saker i svensk invandringsdebatt. Allianspartiernas kursändring i invandringspolitiken är glädjande, skriver Linus Bylund och Markus Wiechel, SD. Foto: Stella Pictures/Christian Örnberg

Vi har länge fått utstå förolämpande glåpord för vår politik. Men nu är det glädjande att allianspartierna börjat driva en snarlik linje, skriver Sverigedemokraternas Linus Bylund och Markus Wiechel.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Riksdagens Socialförsäkringsutskott har nyligen behandlat motioner från allmänna motionstiden. Bland dessa återfinns förslag om strängare regler kring försörjningskrav för anhöriginvandrare, införande av språkkrav för medborgarskap, krav på kunskaper om det svenska samhället för den som vill bli medborgare samt att utlänningar som begår grova brott regelmässigt ska utvisas.

Förslagen förefaller måhända inte särskilt märkvärdiga när man läser en debattartikel av Sverigedemokraterna. Nämnda förslag är politik som vi har drivit under alla våra fem verksamhetsår i Sveriges riksdag. Det anmärkningsvärda – och mycket glädjande – är att förslagen som nämns ovan inte alls kommer från oss Sverigedemokrater, utan från riksdagsmotioner från Moderaterna respektive Folkpartiet.

Det är tydligt att det börjar hända saker i svensk invandringsdebatt. Den havererade invandringspolitiken och den misslyckade integrationen är inte längre tabu att tala om. Fler och fler tycks förstå att kravlöshet är dåligt för såväl mottagarlandet som för invandrarna själva, åtminstone på sikt.

Förutom de skarpa förslagen från M och Fp nämnda ovan finns i färskt minne dessutom Folkpartiets uppmärksammade utspel om språkkrav och försörjningskrav samt Kristdemokraternas utspel om bland annat tillfälliga uppehållstillstånd. I det senare samsades förvisso dessa förslag med bland annat ett rent huvudlöst förslag om att invandrare skulle slippa skatt på inkomster upp till 100 000 kronor de fem första åren i landet. Men utspelet i stort kan inte betraktas som annat än en signal om att det rör på sig på migrationsområdet även inom KD.

Söndagens uppmärksammade debattartikel av den tunge miljöpartisten Bertil Torekull, som handlade om att Sverige borde stoppa invandringen helt under en period, kan också ses som ett tecken på att dessa frågor vinner terräng även utanför riksdagens enda massinvandringskritiska parti.

För oss var det väntat att även andra partier förr eller senare skulle ta sitt förnuft till fånga, det är en naturlig följd för var och en som betraktar hur samhället på sina håll splittras och hur våra gemensamma finanser urholkas.

Som massinvandringsmotståndare kan vi inte annat än välkomna denna begynnande politiska tillnyktring. Sedan riksdagsinträdet har vi Sverigedemokrater lagt många förslag i denna riktning. Försörjningskrav vid anhöriginvandring, utvisning av utlänningar (det vill säga människor som inte är svenska medborgare) som begår grova brott, samt medborgarskapstest innan beviljat medborgarskap, för att nämna några.

Ingen annan än SD har röstat för eller välkomnat dessa förslag i kammaren. Tvärt om, vår politik har länge resulterat i ovidkommande glåpord, rent lögnaktiga och förolämpande politiska etiketter samt ett allmänt nedlåtande tonläge, till och med direkt från den tidigare, moderate, statsministern. Kursändringen är således lika uppenbar som välkommen.

Vän av folkvett kan så klart tycka att en ursäkt vore på sin plats innan man själv lägger snarlika förslag som de man alldeles nyligen angripit med fula tillmälen. Men ibland fungerar vi människor inte så. Ibland är den potentiella skammen över ens eget eller ens bundsförvants beteende så påtaglig att man byter hållning ändå, utan att reflektera över den logiska kullerbytta man begår. Det är ur ett rent mänskligt perspektiv begripligt.

Det finns nämligen ingen snygg väg ut för den som har målat in sig i ett hörn och inte har tid att vänta på att färgen ska torka. Man får klafsa på helt enkelt, och det får bli lite kladdigt om fötterna. Och det är okej, vi ska inte vara långsinta, vi säger i stället:

Välkomna ut ur hörnet, det var på tiden.

 

Linus Bylund (SD)

Ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott

Markus Wiechel (SD)

Ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott