Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Välkomna hit – vi bjuder på kroniskt utanförskap

Det finns mekanismer i det svenska samhället som många gånger är kontraproduktiva och underblåser segregation och utanförskap, skriver Hamid Zafar. Foto: COLOURBOX
Hamid Zafar är rektor och har under flera års tid arbetat i segregerade utanförskapsområden.

Efter en tid klarar flyktingen inte ens ett lågkvalificerat arbete. Här är de svenska mekanismerna som ökar segregationen, skriver rektor Hamid Zafar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | MIGRATION. I den politiska debatten är segregation en ständig diskussion. Ofta saknas en djupare förståelse för hur segregationen tar sig uttryck hos enskilda individer.  Den svenska forskningen kring segregation har huvudsakligen behandlat skolsegregation och boendesegregation. 

Jag har under flera års tid arbetat i så kallade segregerade utanförskapsområden. Med åren har jag kommit till insikt om att det svenska samhället är dåligt rustat för att motverka segregation. Jag menar att det finns mekanismer i det svenska samhället som många gånger är kontraproduktiva och underblåser segregation och utanförskap. Jag ska här lyfta några sådana exempel. 

Dålig svenska trots 20 år i landet

För några år sedan var jag involverad i en arbetsmarknadspolitisk satsning. Individer som hade varit utanför arbetsmarknaden under lång tid och levde på försörjningsstöd skulle erbjudas enklare arbeten. 

Jag fick möjlighet att träffa flera kandidater. Jag slogs av att flera av kandidaterna hade levt i Sverige under lång tid men aldrig haft något arbete. En kvinna hade levt i Sverige i över 20 år och talade en knagglig svenska. Hon berättade att när hon kom till Sverige hade hon aldrig gått klart SFI. Hon hade avbrutit studierna för att sedan aldrig återgå till dem. Genom att leva på försörjningsstöd hade hon inte ett lika starkt incitament för att återgå till studierna. Inte fanns det heller ett krav på henne att hon skulle fullfölja dem. 

 

LÄS MER AV REKTOR HAMID: Övertro på mångkultur – höj kraven på de nyanlända

 

Flyktingen är egentligen inställd på arbete

I samband med mitt deltagande i satsningen kom jag i kontakt med en chef på Arbetsförmedlingen. Hon kunde sätta ord på varför människor hamnade i det tillstånd hon kallade för "kroniskt utanförskap". En flykting som anländer till Sverige har många gånger tagit sig hit genom svåra umbäranden. De som har tagit sig hit presterar långt över sin normala prestationsförmåga. Överlevnadsinstinkten och övertygelsen om att slutdestinationen Sverige innebär ett helt nytt liv är starka krafter. En flykting som anländer till Sverige är inställd på att hamna i arbete. Istället väntar en lång asylprocess och även om flyktingen får PUT relativt snabbt väntar en SFI-utbildning som är lång.

Individens förmåga att hamna i en sysselsättning är störst under de första sju månaderna. Så ser dock inte verkligheten ut.

Individens förmåga att hamna i en sysselsättning är störst under de första sju månaderna. Så ser dock inte verkligheten ut. De nyanlända uppmuntras till att läsa SFI men dessa omfattas inte av något obligatorium. Många hoppar av och övergår till att leva på försörjningsstöd. Individens prestationskurva dalar och när man levt på försörjningsstöd tillräckligt länge så blir det ännu svårare att hitta motivationen till att lyfta sig. 

 

LÄS MER: Två miljoner invandrare driver på vår ekonomi 

 

När man levt i ett kroniskt utanförskap tillräckligt länge är det oerhört svårt för individen att ens klara ett lågkvalificerat arbete. Ett arbete är inte bara något som ska inbringa levebrödet. Ett arbete är också en sysselsättning som ger individen meningsfullhet, levnadsglädje, sammanhang och en möjlighet att strukturera upp sin tillvaro. 

Politiskt motstånd mot låglönejobb

I Sverige har det under många år funnits ett starkt politiskt motstånd mot låglönejobb av rädsla för att det ska skapas en ny ekonomisk underklass. En aspekt som inte tas i beaktande är att de människor som hamnat i kroniskt utanförskap och går på försörjningsstöd skulle kunna ses som den underklass som politikerna vill motverka. 

Politikerna måste se över de mekanismer i samhället som gör att de människor som kommit till Sverige för att påbörja ett nytt liv hamnar i utanförskap. En effektiv ingång i samhället fördröjs genom att processen med SFI är utdragen och saknar krav. Försörjningsstödet blir en permanent lösning när alternativ saknas. 

 

Av Hamid Zafar

Rektor