DEBATT. Miljontals röstade för en ny regering. Efter åtta år av S-styre blev det uppenbart att Sverige behövde en ny riktning på en rad områden. Den nya regeringen har därför inte bara mandat att göra stora förändringar, utan även höga förväntningar på sig. Tidöavtalet och den senaste statsbudgeten innehåller bra delar men reformtempot måste öka.
Jag ser framför allt tre områden där regeringen behöver vara mer offensiv.
Den ekonomiska politiken.
I Tidöavtalet finns tydligt uppradade åtgärder på en rad politikområden. Innehållet är tydligt definierat och samarbetspartierna är överens om vad, när och hur politiken ska genomföras. På det ekonomiska området är det mycket fluffigare. Där är det snarare breda penseldrag och plattityder som att stärka svensk konkurrenskraft och förbättra företagandet.
Den budget som presenterades för några veckor sedan hade dessutom lika gärna kunnat läggas fram av en S-regering. Regeringens egen bedömning är att politiken kommer leda till högre arbetslöshet och färre arbetade timmar, framför allt som ett resultat av höjda bidrag. Det är ett underbetyg att Socialdemokraterna knappt hittade något i budgeten att vara kritisk mot.
Samtidigt har Sverige stora problem. Drygt 800 000 människor lever på bidrag och vi har lägst tillväxt i EU. Att fortsätta i samma hjulspår fungerar inte. En liberal ekonomisk politik är därför helt nödvändig. Kommande budgetar behöver innehålla sänkta skatter, särskilt på små och normala inkomster för att det ska löna sig bättre att arbeta.
Fortsatt korruption
Den socialdemokratiska enpartistaten.
Under de senaste hundra åren har S suttit vid makten i 76 år. De har använt makten för att ge sig själva fördelar. Den nya regeringen har chansen att göra upp med den här korruptionen, men i Tidöavtalet saknas åtgärder.
Två konkreta exempel på denna korruption är utnämningsmakten och lotterilagstiftningen. Utnämningsmakten kallas den makt som regeringen har för att utse chefer i offentlig sektor, till exempel generaldirektörer för statliga myndigheter. Under de förra två mandatperioderna har hela 90 procent av alla statliga tjänstemän som fått en ex-politiker som högsta chef fått en socialdemokrat. Ett exempel är när regeringen 2016 valde att säga nej till 28 kandidater till generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida för att i stället hålla platsen vakant till året därpå när Carin Jämtin avgick som Socialdemokraternas partisekreterare. Hon fick tjänsten – utan att ha sökt den.
En förändring av lotterilagstiftningen skulle också behövas. Trots att Socialdemokraterna tappat hundratusentals medlemmar de senaste decennierna är partiet rikare än någonsin. Det främsta skälet till det ekonomiska övertaget är S spelbolag A-lotterierna. S har drivit en hård kampanj mot svenska och utländska spelbolag, men har samtidigt utformat svensk spellagstiftning för att gynna sitt eget spelbolag.
A-lotterierna är undantagna från Sveriges generella lotteriförbud, från spelskatt, kundkännedomskrav och kreditförbud, och delar varje år ut över 100 miljoner kronor till S. Bara spelskatteundantaget ger arbetarrörelsen ett tillskott på ungefär 30 miljoner kronor per år. Dessa undantag behöver avskaffas.
Förvaltar socialdemokratisk politik
Bostadsbyggandet.
Sveriges bostadsmarknad fungerar inte. Regler om buller, soltimmar, strandskyddet, överklagande och hyresregleringen hindrar framför allt unga från att kunna komma in. Men bostadsmarknaden berördes överhuvudtaget inte i Tidöavtalet. Det finns flera reformer som partierna borde ha kunnat enas om. En sådan reform är det färdigutredda förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion. Enligt den statliga utredning som analyserade reformen skulle den leda till ungefär 11 000 fler bostäder per år. Andra nödvändiga reformer är att avskaffa onödiga byggregler som hindrar bostadsbyggandet.
Kristerssons regering borde leverera mer på den politik man lovade väljarna, inte bara förvalta socialdemokratisk politik.
Av Benjamin Dousa
vd, Timbro
