Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Folket förtjänar svar om EU – ni tjatar om ”värderingar”

Centerpartiets Fredrick Federley drar sig inte för att spela ut värderingskortet i valrörelsen.
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT
S toppkandidat Heléne Fritzon säger sig vilja ”stå upp för de demokratiska värderingarna”.
Foto: FILIP ERLIND/TT
Statsvetaren Anders Sundell varnar för syndabockspolitiken.
Foto: HENRIK JANSSON

Att göra EU-valet till en kamp mellan de onda och de goda förhindrar diskussionen om de problem som faktiskt finns.

Att leta syndabockar i stället för att gå fram med egna produktiva förslag, är att göra det lätt för sig. Antipolitiken leder till missnöje och polarisering, skriver statsvetaren Anders Sundell.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | EU-VALET. Vi står inför ett värderingsval. Det vet vi, för det har bland annat Hans Dahlgren (S), Fredrik Federley (C) och Heléne Fritzon (S) sagt. Federley skriver om mord på journalister och ifrågasättande av grundläggande friheter. Fritzons främsta vallöfte är enligt egen utsago att ”stå upp för de demokratiska värderingarna.”

Det är ju bra. Jag har själv demokratiska värderingar. Representativ demokrati är det minst dåliga politiska system som någonsin har prövats.

Men det räcker inte som röstningsargument, det gör debatten inför valet sämre, och riskerar leda till att stödet för demokratin urholkas på sikt.

Folk gillar inte demokrati främst för att den är God och Fin, utan för att den levererar. Tiden efter andra världskriget ökade levnadsstandarden kraftigt i många västliga demokratier. Folk fick det bättre och bättre, när industri och handel blomstrade. Det var till stor del demokratins förtjänst. Det är svårt att få uthållig tillväxt i auktoritära system.

Stödet för demokratin minskar

Levnadsstandarden har nu slutat att öka i samma takt, och har på vissa håll stagnerat, till exempel för de nedre inkomstskikten i USA, samtidigt som ojämlikheten ökar. Inte konstigt då att missnöjet med rådande system ökar. Man kan inte tro att folk ska sluta upp bakom demokratin om de inte känner att den hjälper dem.

Brexitkampanjen var populistisk, illa underbyggd och missvisande, men fångade upp ett folkligt missnöje som inte bör sopas under mattan.

EU är ett fredsprojekt, och därför värt att stötta, brukar det heta. Men det är också till väldigt stor del, mer än en tredjedel, om man ser till budgeten, ett projekt för jordbruksstöd. 2017 gick 7 miljarder till svenska bönder, och hela 79 miljarder kronor till deras franska kollegor. De franska bönderna fick dessutom ungefär dubbelt så mycket per mottagare.

Det saknas inte sakpolitik att diskutera

Här finns det givetvis saker att diskutera, särskilt när den svenska EU-avgiften kan komma att höjas med 15 miljarder. Att göra EU-valet till ett värderingsval, en kamp mellan de onda och de goda, förhindrar då diskussion om de problem som faktiskt finns. Brexitkampanjen var populistisk, illa underbyggd och missvisande, men fångade upp ett folkligt missnöje som inte bör sopas under mattan.

I boken ”The People vs Democracy” karaktäriserar statsvetaren Yascha Mounk elitprojekt som EU som ”rättigheter utan demokrati,” i betydelsen att de är dåligt förankrade och ofta juridiskt drivna. Många av EU:s funktioner kommer från en gradvis expansion av EU:s kompetenser, uttolkade av EU-domstolen, snarare än beslut i EU-fördragen. Högerpopulisternas ”demokrati utan rättigheter” är en logisk motreaktion, där majoritetsstyret istället premieras, enligt Mounk. En önskan att ”take back control,” som Brexitkampanjens slogan löd.

För att den liberala demokratins majoritetsstyre kombinerat med skydd för minoriteter ska kunna överleva krävs ambitiösa reformer, enligt Mounk. Politiken får då inte heller abdikera från viktiga frågor. Alla medborgare i ett land ska behandlas lika och rasism motarbetas, men migrationspolitikens nivåer måste få vara föremål för demokratiska beslut, till exempel.

Ni klagar på Ungern – och gör likadant

En måltavla i värderingsretoriken är den ungerska regeringen, och det med rätta. Demokratin urholkas, med ökande inskränkningar i press- och yttrandefrihet. Nyligen bedrevs också en en absurd och extremt populistisk kampanj mot finansmannen George Soros.

Men då ska inte våra partier göra samma sak, nämligen att hitta en syndabock att vara emot, i stället för att gå fram med egna produktiva förslag. Det är att göra det för lätt för sig. Vill man rädda demokratin (och EU) är det bästa sättet att visa varför den är värd att behålla.

De senaste åren har vi sett att antipolitik – mot Trump, mot Sverigedemokraterna, snarare än för en egen reformagenda – inte fungerar. Om något har det lett till missnöje och polarisering. Jag kan inte se att det skulle gå bättre den här gången.


Den här texten publicerades först på bloggen Politologerna


Av Anders Sundell

Lektor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Krönikör i Expressen/GT

Skribent på forskarbloggen Politologerna