Väljarna är redo att rösta på nätet

Skeptiker menar att valhemligheten skulle hotas och att en del av högtidligheten i att rösta skulle gå förlorad om man införde ­e­-röstning. Men inte ens i dag är röstandet särskilt högtidligt, menar Mats Gerdau.
Foto: Lennart Rehnman

Ett lyft för valdeltagandet och demokratin - låt väljarna rösta via  ­internet i de allmänna valen, skriver Mats Gerdau, M, ledamot i  vallagsutredningen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Demokratin måste ständigt erövras på nytt. Nya tider ställer alltid nya krav men ger också nya möjligheter att lösa angelägna uppgifter.

Ser man på vad som hände i USA-valet 2000, när Bush blev vald, förstår man att det är av yttersta vikt att många röstar och att alla röster räknas.

Att val kan vara jämna fick vi svenskar erfara 2010 där tusentals röster underkändes. Valet fick göras om i hela Västra Götaland och i Örebro kommun på grund av slarv och fusk. Det är ett stort problem att människor som uttryckt en vilja om hur Sverige ska styras inte får sina åsikter räknade.

Dagens modell för hur vi röstar i allmänna val har i praktiken varit densamma sedan rösträtten infördes för snart 100 år sedan. Den har stor legitimitet och har historiskt tjänat oss väl. Samtidigt kan man inte blunda för att även dagens modell har sina fel och brister. Med de små marginaler som numera avgör majoriteten är det viktigt att alla röster räknas och räknas rätt. Väljarna är suveräna i sitt röstande, det är ett demokratiskt nederlag att deras uttryck underkänns därför att de vikt valsedeln eller skrivit något på den.

Lars Beckman och Ann-Britt Åsebol och jag, samtliga M-ledamöter i rikdagens vallagsutredning, anser att Sverige är moget för ett försök med e-röstning. Tillsammans föreslår vi här en möjlighet att rösta via internet i allmänna valen. Möjlig­heten att rösta om och rösta med vanliga valsedlar på valdagen bör finnas kvar, på samma sätt som möjligheten att deklarera med pappersblanketter finns kvar sedan internet- och sms-deklarationer infördes som nya alternativ. Först och främst handlar det om att nå nya grupper, att underlätta deltagande. Det är en fråga om inkludering i samhället.

För framför allt ungdomar, men även för många av oss andra, är internet en naturlig del av vardagen. Många förväntar sig att kunna utföra allt fler tjänster på nätet. E-röstning skulle underlätta för människor som har svårt att ta sig ut på valdagen. Svenskar som befinner sig utomlands kan enklare göra sina röster hörda. Möjligheten att underkänna röster skulle i princip försvinna och sammanräkningen skulle gå snabbare.

Skeptikerna mot e-röstning brukar anföra tre argument: att valhemligheten skulle hotas, att det ger utrymme för otillbörlig påverkan vid röstnings­tillfället samt att något av högtidligheten i att avge sin röst skulle gå förlorad. Argumenten är goda och värda att ta på allvar men samtidigt måste nya lösningar ställas i relation till hur dagens röstningsförfarande fungerar.

Norge har genomfört försök med e-röstning i det senaste kommunalvalet och har mycket goda erfarenheter. Valhemligheten garanterades och säkerheten var mycket hög. Frågan om otillbörlig påverkan har lösts i Norge genom en möjlighet att rösta om, antingen på nytt via internet eller på vanligt sätt på valdagen. Det är den sist avgivna rösten som räknas. Man bör även påminna sig att dagens svenska modell med brevröstning och ombudsröstning ger utrymme för otillbörlig påverkan.

Så till högtidligheten. Att lägga sin röst på vem som ska styra Sverige är något annat än att rösta fram vinnare i Melodifestivalen. Men de dagar när människor klädde upp sig för att rösta efter kyrkobesöket på söndagen är sedan länge passé. Nästan 2,5 miljoner medborgare, 40 procent, förtidsröstade i senaste valet - i affären när man handlat, på biblioteket, på stationen när man väntar på tåget eller liknande. Det är praktiskt och bekvämt att rösta på det sättet men det är inte särskilt högtidligt.

Med detta menar Lars Beckman och Ann-Britt Åsebol och jag att argumenten mot att pröva e-röstning i Sverige inte håller. Vi behöver egna erfarenheter.

Sverige är ett teknikvänligt samhälle. Tilltron till varandra och till samhällets institutioner är stort vilket borgar för att e-röstning skulle fungera väl. Vi menar därför att Sverige nu bör för­bereda ett försök där möjlighet till ­e-röstning ges i ett tiotal kommuner.

Det är osannolikt att det hinns med till 2014 års val, då allt måste föregås av ett rigoröst förberedelsearbete men vi anser att det arbetet bör starta omgående. Arbetet med att utveckla demokratin måste alltid fortskrida. Vi vill inte hamna i en situation där ogiltiga röster påverkar en valutgång.


Mats Gerdau

Mats Gerdau (M) är ledamot i vallagsutredningen