DEBATT. Oavsett vinkel innebär högerbudgeten en tydlig nedskärning i svensk välfärd. Sett till den ekonomiska utvecklingen handlar det om 18 miljarder. Väger man dessutom in inflation och löneökningar blir effekterna på landets skolor, sjukhus och socialtjänstkontor ännu större.
När regeringen pratar om ”reformutrymme” och ”återhållsam budget” är det alltså nedskärningar i svensk välfärd de egentligen menar.
Och inte är det små nedskärningar: Omvandlat till lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden och barnskötare skulle 18 miljarder täcka lönekostnaderna för fler än 25 000 anställda i skola, vård och omsorg.
Välj inte skattesänkningar
Handen på hjärtat, om du fick välja, hur skulle du vilja att pengarna användes?
• Till att fylla vakanta tjänster på den lokala skolan och äldreboendet eller till att sänka bensinskatten med 14 öre vid pump?
• Till att betala löner för tiotusentals välfärdsarbetare eller till att ytterligare minska en redan rekordlåg statsskuld?
Det är som Barack Obama en gång uttryckte det: ”om så en asteroid var på väg att förgöra jorden och högern fick frågan vad de vill göra blir svaret: sänk skatten för de rika”.
Förstärkt välfärd i hela landet kan finansieras av ett nytt och mer rättvist skattesystem.
Slår man ut summan 18 miljarder på befolkningen landar man på 1716 kronor per invånare. Det motsvarar 23 miljoner kronor för Sollefteå kommun, 107 miljoner för Kristianstad kommun och över en miljard bara för region Stockholm.
Som ett brev på posten kommer det nu också larm från runtom i landet om konsekvenserna. Redan innan årsskiftet blev det tydligt att många regioner och kommuner lagt budgetar som inte hänger med kostnadsökningarna. Vad det betyder i praktiken är färre anställda, längre köer och mer pressade scheman för att ta igen välfärdsgapet.
De omedelbara konsekvenserna av högerregeringens välfärdssvek kommer dock att slå ojämnt. Sedan länge har vi som land misslyckats med att säkra en god tillgång till välfärd i hela landet. Ojämlikheten mellan landsändar hotar nu att öka när kostnadskrisen sveper som en våg över svensk skola, vård och omsorg.
Bort från nedskärningar
S-föreningen Reformisterna föreslår en annan väg för välfärden, en väg bort från dagens nedskärningar. Våra förslag innebär:
Att staten bidrar till välfärden genom kraftigt höjda statsbidrag till kommuner och regioner.
Att statens stöd till välfärden automatiskt räknas upp varje år för att inte urholkas år efter år när priser och löner stiger.
Att utjämningssystemet mellan kommuner görs om för att ge rättvisa förutsättningar för välfärden i hela landet.
Nytt skattesystem
Förstärkt välfärd i hela landet kan finansieras av ett nytt och mer rättvist skattesystem. Det bör handla om ökad beskattning av i dag mycket lågt beskattade kapitalinkomster och ägande, samt ett avskaffande av flera av de nedsättningar och avdrag som framför allt gynnar höginkomsttagare.
Om staten på detta sätt tar ansvar för finansieringen kan vi få ett slut på de krypande nedskärningarna i välfärden och ta steg mot rättvisa mellan fattiga och rika kommuner och regioner. Kort sagt, det vi kallar jämlikhet.
Av Markus Kallifatides
ordförande i S-föreningen Reformisterna
Linn Svansbo
vice ordförande i S-föreningen Reformisterna
