Välfärden hotas när S lyxbehandlar småbarnsföräldrar

Finansminister Magdalena Andersson (S) lägger 3,5 miljarder på familjeveckan.
Foto: JONATHAN NACKSTRAND/TT
Kajsa Dovstad, välfärdsansvarig på Timbro.

Familjeveckan förvärrar personalbristen i välfärden. Priset betalas av småbarnsföräldrarnas kollegor och alla som är i behov av att kärnuppdraget fungerar, skriver Kajsa Dovstad, välfärdsansvarig på Timbro.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Regeringen budgeterar 3,5 miljarder kronor för att införa familjeveckan, vilket i praktiken innebär en utökning av världens redan mest generösa föräldraledighet. Magdalena Andersson (S) visar därmed att hon inte klarar av att göra rätt prioriteringar. Barn som växer upp i Sverige i dag är i betydligt större behov av satsningar på rättsväsendet. 

Värre är att andra grupper hamnar i kläm av att småbarnsföräldrar favoriseras av staten. Mer tid med familjen innebär mindre tid på jobbet, men arbetsuppgifterna blir knappast färre. Särskilt inte inom välfärden, där prognoserna när det gäller personalbristen är minst sagt alarmerande. 45 000 lärare och förskollärare beräknas saknas år 2033, enligt SCB. Och redan 2026 kommer det fattas 31 000 anställda i sjukvården och 48 000 i omsorgen – det konstaterade Magdalena Andersson själv på en presskonferens för två år sedan. 

Tufft att inte ha barn i dagens läge

Nu lägger hon ett budgetförslag som förvärrar bristen genom att betala tiotusentals välfärdsanställda för att vara hemma från arbetet. Vilka ska ta hand om de gamla, vårda de sjuka och undervisa barnen?

Hela sjuksköterskebristen skulle lösas om föräldraledigheten kortades till Norges miniminivå på 320 dagar.

Kollegorna till småbarnsföräldrarna, brukar svaret bli. Nog är det tufft att ha barn, men i dagens arbetsliv är det också tufft att vara en i personalgruppen som inte har barn. När de föräldralediga checkar ut för långa sommarsemestrar och jullov måste de som väntar, avstår eller är klara med familjebildandet rycka in. Nu ska föräldrarna vara borta mitt i terminerna också. Manfallet kommer knappast kompenseras av regeringens fem välfärdsmiljarder.

Korta föräldraledigheten och lös bristen

Magdalena Andersson ger med den ena handen, och tar med den andra. Familjeveckan är inte bara kostsamt valfläsk, utan även en socialdemokratisk självmotsägelse. 

Den långa föräldraledigheten skapar problem för företag och ger snedvridande effekter i välfärden. Antalet föräldralediga överstiger sjukskrivningstalen, visade jag i ett briefing paper för Timbro år 2018. Hela sjuksköterskebristen skulle lösas om föräldraledigheten kortades till Norges miniminivå på 320 dagar. I dag har svenska föräldrar 480 dagars betald ledighet. Ännu på 1980-talet var antalet 360 dagar, vilket är samma nivå som i Danmark. 

En ren kvinnofälla

De dagar som lagts till sedan dess fyller ingen funktion, utan är tvärtom en ren kvinnofälla för medelklassen, visade företagsanalytikern Dennis Avorin i en annan uppmärksammad Timbro-rapport. Kvinnors karriärer, löner och arbetsmarknadsdeltagande hämmas av lång barnledighet, samtidigt som de positiva effekterna av en gemensamt finansierad föräldraledighet avklingar efter inte ens ett år. 

Att utöka föräldraledigheten borde därmed inte vara prioriterat för en ministär som prioriterar jämställdhet till den grad att man etiketterar sig själv ”världens första feministiska regering”. 

Sluta upp med lyxbehandlingen

Man kan diskutera hur stort det offentliga välfärdsuppdraget ska vara. Mindre än i dag, brukar vi på Timbro tycka. Det gäller framför allt föräldraledigheten. Om föräldrar vill tillbringa mer tid med sina telningar ska de vara fria att göra så – men stå för kostnaderna själva. 

Statlig lyxbehandling av småbarnsföräldrar skadar både deras kollegor och alla som är i behov av att välfärdens kärnuppdrag fungerar. 


Av Kajsa Dovstad

Välfärdsansvarig Timbro