Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Våldets funktion är att utöva makt"

Gudrun Schyman skriver tillsammans med Fi-kollegan Veronica Svärd. Foto: Sven Lindwall

Många har tjänat på de senaste dagarnas ubåtsjakt. Nato kan glädjas över ett växande svenskt stöd, svenska militären över ökad respekt och utgifter och Ryssland över har fått sin bild som ökat aggressiv aktör bekräftad, skriver Gudrun Schyman och Veronica Svärd.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Oj vilket liv det blev när vi ifrågasatte det hysteriska och krigshetsande tonfallet kring det som nu pågår i Stockholms skärgård. Det kanske finns skäl att vara lite saklig. Det vi hittills vet är att det inte finns några bevis för någon militär aktivitet överhuvudtaget. Ingen u-båt, ingen nationalitet. Däremot finns det spekulationer som, medvetet eller omedvetet, tjänar olika sammanfallande syften, till exempel ökat stöd både för en svensk Nato-anslutning och för höjda militäranslag. Det saknas alltså inte intressenter.

Många kan faktiskt känna sig nöjda. Ryssland har fått sin bild som ökat aggressiv aktör bekräftad, Nato kan glädjas över ett växande svenskt stöd för medlemskap, den svenska militären kan glädjas över ökad respekt och ökade militärutgifter och många journalister har fått leverera dramatiska rapporter från fronten.

Birgittas Ohlsson försvarar i dag, i en kommentar till vår artikel, Sveriges rätt att agera militärt mot kränkningar och drar paralleller till kvinnor som utsätts för våld. "Måste de inte få försvara sig?".

Enligt vår analys är våldet alltid ett uttryck för makt och kontroll. Det finns i alla våra relationer, från de mest intima till de internationella. Maskuliniteten och den patriarkala dominansen förkroppsligad i våldshandlingar finns på alla nivåer i samhället. I de nära och intima relationerna, i våldet på gatan, män mot män, i polisens våldsmonopol och i det yttersta maktinstrumentet det militära våldet.

Våldets funktion, oavsett samhällelig nivå, är att upprätthålla kontroll, det vill säga utöva makt. Våldet är också en bärande ingrediens i det vi kallar manlighet. Man ska hävda sig. En man ska ta strid, vara en stridis. Vår värnplikt var aldrig allmän. Den var manlig. Som ett led i ambitionen att öka jämställdheten släpptes till slut kvinnor in. Med väldigt begränsat synfält kan vi kanske tycka det är bra, en jämställd arbetsplats är bättre än en enkönad, men den avgörande frågan vi måste ställa är om det militära försvaret någonsin kan bidra till en värld utan våld. Vårt svar är nej.

Trots att militarismen inte fungerar så fortsätter detta vansinne. Mäktiga ekonomiska intressen, det militärindustriella komplexet, driver en avancerad militarisering av säkerhetspolitiken. Deras vinster betalas av medborgarna. De samhälleliga förlusterna är globala och gigantiska. De mänskliga förlusterna är ofattbara.

Birgitta Ohlsson efterlyser i sin artikel en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik. Absolut! Och det är hög tid att lyssna på FN:s organisation för utrotandet av våldet mot kvinnorna. De uppmanar sina medlemsländer att rusta ner militärt och rusta upp samhällets säkerhet för människorna. Successiv militär nedrustning, stopp för all vapenexport och en omställning av försvarsindustrin till civil produktion är en bra början.

 

GUDRUN SCHYMAN, talesperson för Feministiskt initiativ

VERONICA SVÄRD, Feministiskt initiativs försvarspolitiska skuggutskott

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!