Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad vill du med svensk skola, Annie Lööf?

Linnea Lindquist, skoldebattör.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf.
Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES/F. WENNERLUND FREDRIK WENNERLUND

Är Centerpartiet beredda att skapa en mer likvärdig skola, eller kommer de fortsätta sätta skolkoncernernas intressen främst? 

Nu är det dags att Annie Lööf är tydlig med vad hon vill med svensk skola, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den orättvisa skolpengen får konsekvensen att den kommunala skolan är underfinansierad och för att lösa problemet måste skolpengen differentieras. Den statliga utredaren Björn Åstrand har lagt fram väl genomarbetade förslag om differentierad skolpeng och gemensamt skolval. 

Vi har lika skolpeng mellan huvudmännen men den är inte likvärdig eftersom kommunerna har lagstadgat utbudsansvar. Det innebär att kommuner är skyldiga att tillhandahålla skolplatser till alla kommunens invånare och i alla geografiska delar. Friskolor har inte det ansvaret, de kan välja skolans geografiska plats och antal elever. 

Kommuner måste ha beredskap att ta emot elever om en friskola stänger, om elever byter skola eller flyttar in i kommunen. För en skola är cirka 90 procent av kostnaden fasta kostnader, där hyra och löner är det största kostnaderna. När en elev slutar i den kommunala skolan står skolan kvar med 90 procent av kostnaden samtidigt som hela intäkten försvinner.

Sämre förutsättningar

Eftersom utbudsansvaret är ofinansierat skapas det underskott i den kommunala budgeten när tillräckligt många elever byter från kommunal skola till en friskola. Kombinationen av nuvarande lagstiftning kring skolpeng och friskolornas kö får konsekvensen att kommunala huvudmän har avsevärt sämre förutsättningar att planera sin kapacitet. För varje elev som lämnar den kommunala skolan minskar resurserna, samtidigt som kostnaderna kvarstår. När resurserna minskar, måste undervisningen prioriteras och det första som händer är att rektorer tvingas dra ner på bibliotek, speciallärare, extra stöd och elevhälsa. Lärarna drabbas dubbelt när undervisningstiden ökar.

När en kommun har underskott ökar genomsnittskostnaden per elev eftersom man har gjort av med mer pengar än vad man har budgeterat för vid årets början och då måste kommunen ersätta friskolorna med motsvarande belopp. Det är pengar friskolorna inte behöver göra något för att få. Det är inbyggt i systemet att kommuner ska ersätta friskolor retroaktivt vid underskott. Lagstiftningen om lika skolpeng mellan huvudmännen får konsekvensen att kommunala skolor är underfinansierade samtidigt som friskolor som kollektiv är överfinansierade. 

Friskolor överkompenseras

Det är skolpengens överkompensation till friskolorna som möjliggör skolkoncernernas etablering och expansion. För varje ny koncerndriven friskola i kommunen får eleverna i den kommunala skolan sämre förutsättningar. Det tar lång tid för en kommun att ställa om, från att någon elev i varje klass försvinner, till att man kan slå ihop klasser eller lägga ner hela skolor. Under tiden blir skolan i kommunen dyrare och dyrare för skattebetalarna och vinsterna större och större för skolkoncernerna.

Jag har sett ett tydligt mönster när jag läst nämndhandlingar – att skolkoncerner ansöker om etablering eller expansion i kommuner med stora underskott. Skolkoncernerna vet att de får högre ersättning ju sämre ekonomi kommunen har. De vet också att när de kommunala skolorna får minskade resurser riskerar skolorna att bli stökigare och få sämre rykte, vilket ökar tillströmningen av elever till friskolorna. 

Dags att lämna besked

Skolkoncernerna vet att det främst är elever från akademiska hem som byter till friskolor. Kombinationen av orättvis skolpeng där friskolorna överkompenseras, att de tillåts ha kö samt att de har en hög andel elever från akademiska hem skapar lönsamhet för skolkoncernerna. Det är bland annat detta som är skolkoncernernas rovdrift på den kommunala skolans elever. 

Nu är det dags att Annie Lööf är tydlig med vad hon vill med svensk skola. Är du beredd att säga ja till Björn Åstrands förslag och därmed skapa en mer likvärdig skola, eller kommer du fortsätta sätta skolkoncernernas intressen främst? 


Av Linnea Lindquist

Skoldebattör