Björn Eriksson. Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅNBjörn Eriksson. Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Björn Eriksson. Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Snart ett minne blott? Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBLSnart ett minne blott? Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Snart ett minne blott? Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Utan kontanter blottar vi oss för fienden

Publicerad

Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker att stänga av våra digitala betalningssystem?

Frågan om kontanters betydelse i krissituationer har belysts alldeles för dåligt, anser förre rikspolischefen Björn Eriksson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT| KONTANTER. Sverige är i ett helt annat säkerhetsläge i dag än bara för ett par år sedan.

Vem äger egentligen våra pengar? Digitaliseringen och den försämrade hotbilden ställer frågan på sin spets. Det är därför välkommet att höga herrar som Riksbankschefen Stefan Ingves lyfter upp den till diskussion. Nu måste beslutande politiker också sätta sig in i frågan och sluta spela hasard med svensk trygghet.

De flesta tycker nog att möjligheten att kunna genomföra betalningar är en kärnfråga som bör garanteras av det allmänna. Så är det i princip alla länder, men inte i Sverige. Här hade Riksbanken tidigare det ansvaret, men i någon form av avregleringsiver 2005 lades ansvaret i stället i händerna på privata banker och kortföretag. 

Digitaliseringen och nya former av kryptovalutor gör att Riksbanken ytterligare tappar greppet om vår svenska krona. Vad innebär nu det egentligen? Ingves var inne på frågan och jag vill komplettera den ur ett säkerhetsperspektiv:

 

1. Vi ger bort makten och kontrollen över vår betalningsinfrastruktur. Smakprov på vad det kan innebära har vi redan fått. Visa och Mastercard har flera gånger bevisligen blockerat företag som de anser oetiska från att kunna använda deras betaltjänster. Oavsett vad man tycker i moralfrågor vill nog de flesta att det inte ska vara upp till stora, anonyma, globala företag att besluta om. Vad händer om det börjar ställas andra typer av krav? Vems agenda tvingas vi följa nästa gång? 

 

2. Samhällsfokuset blir sekundärt. Marknadsekonomi i all ära, men så här i backspegeln har vi fått bekräftelse på att det som står i grundkursen i nationalekonomi stämmer: att naturliga monopol fungerar dåligt att lägga ut på privata aktörer. Bankerna bevisar tesen genom att avveckla viktig infrastruktur i glesbygd och för svaga grupper eftersom den för bankerna bara är olönsam business.

 

3. Säkerhetsfrågorna sätts på spel. Banker och kortföretag driver igenom avvecklingen av kontanter utan att intressera sig för om samhället har en backup-plan i krislägen. Den enda fungerande sådan vi har i dag är just kontanter, ett robust betalmedel som fungerar i alla lägen och som samhället har förtroende för. Utan dem står vi helt utan plan om, eller snarare när, betalsystemen av någon anledning bryter samman.

Yttre hotbilden

Sverige är i ett helt annat säkerhetsläge i dag än bara för ett par år sedan. Den globala cyberkriminaliteten växer. Många av våra vitala IT-system i landet har visat sig inte hålla måttet. Den yttre hotbilden har förvärrats och ett modernt krig kan mycket väl handla om att slå ut ett lands betalsystem. Ändå har frågan om kontanters betydelse i krissituationer belysts mycket dåligt. 

Den pågående riksbanksutredningen om kontanters ställning i samhället som Per Bolund ska presentera, tar mig veterligt inte alls upp säkerhetsriskerna med ett kontantlöst samhälle. För att väcka frågan tar därför Kontantupproret tillsammans med tunga politiker initiativ till en öppen hearing i riksdagen den 14 mars.

Krisberedskap

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, har nyligen gått ut med direktiv för krisberedskap som innebär att vi ska klara oss själva i upp till en vecka om viktiga samhällsfunktioner skulle slås ut. Där räknas kontanter som en nödvändighet. Hur planen ska kunna realiseras får vi dock inte veta då MSB har avböjt att medverka vid vår hearing. Låt oss hoppas att det inte beror på att man inte vill visa att det helt enkelt inte finns någon plan b.

Jag menar att MSB måste utföra en riskanalys. Slutsatserna skulle bli viktig input till riksbanksutredningens vidare arbete. Här har vår nye generaldirektör, Dan Eliasson, chansen att visa framfötterna genom att ta initiativ till en sådan analys. 

Varför skulle främmande makt invadera Gotland när det räcker med några knapptryckningar för att stänga av betalningssystemet och därmed tvinga oss till underkastelse?

 

Av Björn Eriksson

Fd rikspolischef och landshövding

Ordförande i Säkerhetsbranschen och initiativtagare till Kontantupproret

 

LÄS MER: Nu stänger vi dörren för religiösa friskolor, skriver Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S).  

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag