Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Uppvärdera yrkesarbetet och låt nyanlända jobba

Svenska Kyl & Värmepumpsföreningen uppskattar att deras omedelbara rekryteringsbehov är 750 personer och att behovet på sikt är ca 500 nya medarbetare om året. Ändå utbildas bara 200 personer årligen, skriver debattörerna.
Sven Otto Littorin, ledamot i Matchningskommissionen och tidigare arbetsmarknadsminister (M). Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Sverige har inte råd med att bra och samhällsnyttiga arbeten inte utförs.

Inför ett yrkesbasår för nyanlända och andra som vill ställa om till yrkesarbete, skriver Sven Otto Littorin med flera från Matchningskommissionen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. 370 000 människor i Sverige saknar i dag ett jobb att gå till. Samtidigt vittnar många branscher, såsom exempelvis kyl- och värmepumpsbranschen, om stora rekryteringsbehov. Det handlar om yrken som skapar stora mervärden, har bra löner och som behövs för att utveckla Sverige. Det är ett enormt resursslöseri att inte mer kraft läggs på att säkerställa att varenda utbildningsplats inom yrkesutbildningar är fylld. Det behövs en offensiv inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken, och attitydförändringar till yrkesarbete, men också ett ökat ansvarstagande för att marknadsföra yrkesroller hos branscherna själva.

Branschen som skriker efter arbetskraft

Matchningskommissionen tillsattes för att utreda hur kyl- och värmepumpsbranschen kan komma till rätta med sin kompetensförsörjning. Vår utredning visar att även avgränsat till en bransch är frågan komplicerad, då ansvaret och förutsättningarna för att komma tillrätta med utmaningen ligger på många olika aktörer. Kärnan är dock enkel, om man som ung eller arbetslös går en yrkesutbildning är sannolikheten för att man får ett jobb efteråt väldigt hög. Ett år efter slutförd Yrkeshögskoleexamen har 93 procent av deltagarna ett arbete och bland deltagare i arbetsmarknadsutbildningar har mellan 75–80 procent jobb inom tre månader.

I gruppen arbetslösa återfinns framför allt många utlandsfödda och personer utan gymnasieutbildning. Vi måste sluta att bara se dem som problem.

Svenska Kyl & Värmepumpsföreningen (SKVP) uppskattar att deras omedelbara rekryteringsbehov är 750 personer och att behovet på sikt är ca 500 nya medarbetare om året. Men bara 200 personer utbildas årligen, inom samtliga utbildningsvägar, till yrket. Konsekvenserna, utöver att människor som hade kunnat arbeta i stället går arbetslösa, är att mycket samhällsviktigt arbete med drift, installation och service av kyl- och värmesystem i allt från sjukhus och äldreboenden till matbutiker och serverhallar inte blir gjort.

Utlandsfödda bör ses som resurs

Problematiken är dock inte unik för den privata sektorn och kyl- och värmepumpsbranschen. Även offentlig sektor behöver personal med yrkesutbildning, en utveckling som kommer att fortsätta i takt med att gruppen äldre blir allt fler.

Gruppen arbetslösa utgör 6,8 procent av arbetskraften, dvs. ca 370 000 personer (SCB juli 2019). I den gruppen återfinns framför allt många utlandsfödda och personer utan gymnasieutbildning. Vi måste sluta att bara se dem som problem. Gruppen är i själva verket en stor potential för Sveriges kompetensförsörjning. Men då krävs att de får rätt kompetens. 

Vi har identifierat ett antal centrala utmaningar som behöver hanteras för att komma till rätta med denna utmaning. Dels behöver utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken bättre svara upp mot verkliga rekryteringsbehov, dels behöver branschen själv ta ett ökat ansvar för att bredda sin egen rekrytering och dels behöver synen på yrkesarbete förändras till det bättre.

Tre åtgärder för yrkesarbetet

För att komma vidare föreslår vi att regeringen bör utarbeta en nationell strategi för yrkesarbete, i dialog med arbetsmarknadens parter. En stor mängd åtgärder behövs för att på sikt få Sverige att bättre klara av att matcha unga och arbetssökande till nya jobb. På kort sikt vill vi se tre konkreta åtgärder som kan gå före genomförandet av den nationella strategin:

Inför ett yrkesbasår för nyanlända eller andra som vill ställa om till yrkesarbete men som saknar behörighet till yrkesutbildning.

Rusta upp arbetsmarknadsutbildningen i Sverige.

Fortsätt utbyggnaden av yrkeshögskolan och säkerställ dess långsiktiga finansiering.

Sverige har inte råd med att bra och samhällsnyttiga arbeten inte utförs. Det är dags att uppvärdera yrkesarbete i Sverige.

 

Av Anne-Lee Bertenstam

Teknisk expert SKVP och ordförande i Matchningskommissionen

Sven Otto Littorin

Fd arbetsmarknadsminister (M) och ledamot i Matchningskommissionen

Jan Larsson

Fd Statssekreterare (S), vd YrkesAkademin och ledamot i Matchningskommissionen

Carin Lidman

Kommunalråd (S), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Västerås och ledamot i Matchningskommissionen

Jörgen Björklund

Affärsutvecklare INSU och ledamot i Matchningskommissionen

Anna Ljungdell

Seniorkonsult The Labyrinth och Huvudsekreterare i Matchningskommissionen

Erik Persson

Seniorkonsult The Labyrinth och biträdande sekreterare i Matchningskommissionen