Stefan Krakowski.Stefan Krakowski.
Stefan Krakowski.
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Uppmärksamhetsknarkare borde inte firas som hjältar

Publicerad

Narcissismen breder ut sig med en alarmerande hastighet och psykiatriseringen håller jämna steg med den, skriver Stefan Krakowski. 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När en känd programledare lägger ut en nakenbild på sin gravida mage ”hyllas” hon på Instagram. Hyllningarna haglar också över den modell som avslöjar sin psoriasis eller sångerskan som berättar om sin diabetes, sjukdomar som miljoner andra människor också lider av. Det ändlösa behovet av bekräftelse och hyllandet av det fullständigt normala och alldagliga är typiska fenomen i vår tid där uppmärksamhetsknarkare firas som hjältar. 

Narcissismen breder ut sig med en alarmerande hastighet och psykiatriseringen håller jämna steg med den. Det är naturligtvis positivt att den stigmatisering som en psykiatrisk diagnos tidigare innebar nu håller på att försvinna, men samtidigt tyder mycket på att många i stället försöker utnyttja systemet.

Jag blev nyligen vittne till följande samtal mellan två killar i 20-årsåldern i omklädningsrummet på gymmet:

”Vad ska du göra imorgon, då”?

”Söka jobb på Arbetsförmedlingen”

”Du vet väl att du kan få ett mycket lättare jobb om du har en psykdiagnos”.

”Funkar inte i mitt fall. Jag får ingen psykdiagnos. Jag är bara personlighetsstörd”.

 

LÄS MER: Nu är det dags att börja lyssna till oss tysta 

 

Man räknar med att upp till 1 procent av befolkningen har en narcissistisk personlighetsstörning, (NPD), och att siffran hos den grupp som är känd inom sjukvården ligger kring 16 procent. 

NPD kännetecknas bland annat av en uppblåst självbild, ett omättligt behov av beundran från omgivningen och empatibrist. I bilden ingår också humörsvängningar, raserianfall och i vissa fall även övergrepp och mord. Det finns gott om exempel på terrorister där man på goda grunder kan misstänka att NPD har varit en trigger för våld och tragedier.

Anders Behring Breivik vägrade initialt att låta sig fotograferas av polisen efter massakern på 77 människor eftersom han var rädd för att polisfotot inte skulle utfalla till hans fördel utan ville istället att polisen skulle använda de photoshoppade fotografier han lagt upp på nätet. När Breivik ändå tvingades underkasta sig fotograferingen iklädd endast underkläder, intog han olika positioner och spände sina muskler som en kroppsbyggare inför de förvånade poliserna.

Germanwings-piloten Andreas Lubitz som kraschade sitt flygplan mot en bergvägg med 149 passagerare hade vid ett tillfälle förklarat för sin flickvän att han en dag skulle göra någonting som skulle förändra ”hela systemet” och att alla då skulle känna till hans namn och aldrig glömma honom.

 

Högst tveksamt om narcissistiska patienter kan tillgodogöra sig någon typ av terapi överhuvudtaget.

 

Terroristen Rakhmat Akilov på Drottninggatan ville helst av allt bli martyr och på så vis vinna berömmelse. Han var enligt uppgift också angelägen om att framhålla att han besatt gedigna sprängkunskaper, något som tack och lov visade sig vara en sanning med modifikation. 

Det som rekommenderas som behandling mot NPD enligt DSM 5, den psykiatriska diagnostiska manualen, är olika terapier, alltifrån psykoanalytiskt eller kognitivt inriktade till olika familje- och gruppterapier. Det är dock högst tveksamt om narcissistiska patienter med brist på både tålamod och empati kan tillgodogöra sig någon typ av terapi överhuvudtaget.

Sverige är det land i världen som har flest ensamhushåll och i kombination med den tilltagande betydelsen av sociala media kan man befara en ökning av narcissismen under de kommande åren. 

Vi saknar i dag effektiva behandlingsmetoder mot narcissistisk personlighetstörning. Men det är inte för sent att göra någonting åt vardagsnarcissismen hos oss själva.

 

Stefan Krakowski

Överläkare i psykiatri och författare

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag