Upp till kamp mot sockersocialismen

KAN Få MER STÖD. Europaparlamentets jordbruksutskott vill ge mer bidrag til tobaksodlingar. Tobak riskerar alltså att bli subventionerat i ena änden och straffbeskattat i den andra, skriver Christofer Fjellner.
Foto: Foto: Reuters

Christofer Fjellner, M, är Europaparlamentariker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Två av de kanske viktigaste besluten i EU under den här mandatperioden tas under denna vår med bara en månads mellanrum. Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och reformen av EU:s gemensamma fiskepolitik.

För fyra veckor sedan röstade vi för att radikalt reformera fiskepolitiken. EU-kommissionen hade presenterat ett bra reformförslag som krävde stopp för ohållbara fiskekvoter och otyget att kasta mängder av fisk död tillbaka i havet. Förslag som Europaparlamentet välkomnade och skärpte ytterligare. Denna vecka är det dags för jordbrukspolitiken. Och trots att kommissionens ursprungliga förslag var riktigt dåligt till att börja med har parlamentets jordbruksutskott lyckats med konststycket att göra det ännu sämre. Rentav till en katastrof.

I dag ska Europaparlamentet rösta om förslaget och låt mig ge er några av de mest uppenbara orimligheterna:

1 Åter till sockersocialismen - Parlamentets jordbrukspolitiker vill åter- införa importkvoter på socker, vilka begränsar mängden socker företag får köpa från utanför EU.

Kvoterna som skulle försvinna 2015 vill man behålla. Kanske blir några sockerbetsodlare lite rikare, men det sker på konsumenternas bekostnad. Socker är en viktig stapelvara i livsmedelsproduktion och kvoter driver inte bara upp priset på sockerbiten i kaffet utan rent av alla matpriser. Dessutom stänger importkvoterna ute utvecklingsländer där socker utgör en viktig inkomstkälla och en väg ut ur fattigdom.

2 Mer bidrag till tobaksodlingar. Det kanske enskilt mest kontroversiella jordbruksstödet vill utskottet återinföra. EU:s tobaksstöd var faktiskt något vi hade blivit av med, en orimlighet jag trodde var ute ur leken. Tobak riskerar således att bli subventionerat i ena änden och straffbeskattat i den andra.

3 Räddningspaket till jordbruket. Utskottet föreslår en särskild fond för att rädda jordbrukare om en skörd slår fel. Det kanske låter som en fin tanke, men fonden skulle i värsta fall kunna sluka flera miljarder kronor. Dessutom ger den helt fel incitament. I stället för att odla långsiktigt och hållbart skulle jordbrukare kunna köra slut på näringen i åkern, och sedan ta del av subventioner när skörden slår fel. Ungefär som en bank-bailout. EU ska inte syssla med räddningspaket, vare sig för banker eller jordbruk. Men det obehagligaste av allt: Ingen verkar bry sig!

Alla älskar att hata jordbrukspolitiken, men debatten är nästan helt frånvarande nu när det verkligen gäller. Alla EU:s medlemsstater bråkade länge och högljutt om den nya långtidsbudgeten, där en av huvudfrågorna handlade om hur mycket pengar ska avsättas till jordbruk. Det skrevs kilometervis med nyhetsartiklar och debattartiklar i ämnet.


Men när det väl kommer till innehållet - hur pengarna faktiskt ska användas - då är det tyst som i graven. Sverige har stått på sig om budgeten och levererat - för första gången får vi ett billigare EU. Men vi kan inte luta oss tillbaka bara för det. För vi vill väl knappast ge mer pengar till att låta folk få missköta sina gårdar, återupprätta stöd till tobaksplantage, eller låta konsumenter betala onödigt mycket för socker?

Tyvärr är det sunda förnuftet nu i minoritet. Det är då medborgares och politikers engagemang verkligen kan göra skillnad. Det märktes tydligt i omröstningen om fiskepolitiken.


Trycket från civilsamhället och enskilda medborgare gav kraft och vilja åt oss politiker att kämpa för en reform. Man kan fråga sig om ett utskott som går socker- och tobaksindustrins ärenden verkligen bör lagstifta om stöd till just socker och tobak. Jag kan och kommer att rösta nej till förslagen. Men nu är det också upp till de europeiska jordbruksministrarna att återfinna det sunda förnuftet - inte minst har Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson här en viktig utmaning.

Vi kan förändra i EU - det har vi visat - men vi kan omöjligen vända hela maskinen och få till en vettig reform utan ett engagerat civilsamhälle i ryggen.


Christofer Fjellner, M

Europaparlamentariker