Isak Skogstad. Foto: Björn TerlegårdIsak Skogstad. Foto: Björn Terlegård
Isak Skogstad.  Foto: Björn Terlegård
En likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, skriver Isak Skogstad. Foto: ShutterstockEn likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, skriver Isak Skogstad. Foto: Shutterstock

En likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, skriver Isak Skogstad.

 Foto: Shutterstock

Tyvärr tyder inget på bättre skolresultat

Publicerad

I Ljusnarsberg når knappt hälften av eleverna målen i årskurs 9, medan nästintill alla elever gör det i Danderyd.

Vad som krävs för att bana vägen för en likvärdig kunskapsskola är nationell finansiering, skriver Isak Skogstad.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

”Sveriges skolsystem har förlorat sin själ” sa Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat tidigare i år. Hans ord vittnar om vårt skolsystems resa från ett internationellt föredöme för utbildningskvalitet och likvärdighet till ett system med kraftigt fallande kunskapsresultat och en ökad skillnad mellan skolor.

Det är inte acceptabelt. Sverige har goda förutsättningar att vända den negativa utvecklingen. Att reparera skolsystemets själ kommer dock kräva idogt arbete. De allra bästa kunskapsnationerna präglas av en genomgående hög kvalitet och likvärdighet. För att vi ska kunna vända utvecklingen behöver den svenska skolan en statlig finansiering. Skolan är en nationell angelägenhet och det borde således vara självklart med en nationell finansiering.

Skolverket uppger att skillnaden i betygsresultat mellan olika skolor har fördubblats sedan slutet av 1990-talet. Därtill har skillnaderna mellan kommunerna ökat markant under samma period. Rapporten Vad säger statistiken om skolan i din kommun? från Lärarnas Riksförbund bekräftar att det råder en stor spridning i elevresultaten mellan olika kommuner.

 

I Ljusnarsberg når knappt hälften av eleverna målen i årskurs 9, medan nästintill alla elever gör det i Danderyd. Därtill är det även stora skillnader i andelen behöriga lärare, lärarlöner och administrationskostnader. Bristen på likvärdighet i det svenska skolsystemet är djupt oroväckande. Elever har enligt skollagen rätt till en likvärdig och kompensatorisk utbildning. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det har skolans huvudmän misslyckats med fatalt.

I takt med att skolan tar emot allt fler nyanlända elever ökar behovet av ett finansieringssystem som förbättrar möjligheterna till goda resultat, oavsett i vilken kommun de nyanlända eleverna hamnar i. Skolverkets statistik visar att enbart fyra procent av skolor tog emot så mycket som en tredjedel av de nyanlända eleverna. Mottagandet är väldigt ojämnt fördelat över landet.

 

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram utökade insatser för nyanländas skolgång. Det är lovvärt, men långt ifrån tillräckligt. Skolinspektionens tillsyn visade exempelvis att så mycket som var fjärde huvudman brister i att erbjuda alla delar som en utbildning ska innehålla till alla barn och elever i dag. Det handlar bland annat om tillgång till elevhälsa och studiehandledning på modersmålet.

Dessvärre finns det inget i dagsläget som tyder på att varken likvärdigheten eller kunskapsresultaten i den svenska skolan blir bättre. Elever får olika förutsättningar beroende på i vilken kommun de bor i och vilken utbildningsnivå föräldrarna har.

En likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, det är i grund och botten en fråga om demokrati. Ämnar Sverige att på allvar aspirera om att bli en framtida kunskapsnation krävs ett stärkt skolsystem: det går inte att bygga ett skolsystem med enstaka och tillfälliga punktinsatser.

Vad som krävs för att bana vägen för en nationellt likvärdig kunskapsskola är reformer som tar ett långsiktigt helhetsgrepp. En sådan välbehövlig och viktig reform vore att finansiera den svenska skolan nationellt.

 

Isak Skogstad

Ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag