Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tyvärr tyder inget på bättre skolresultat

Isak Skogstad. Foto: Björn Terlegård

En likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, skriver Isak Skogstad.

Foto: Shutterstock

I Ljusnarsberg når knappt hälften av eleverna målen i årskurs 9, medan nästintill alla elever gör det i Danderyd.

Vad som krävs för att bana vägen för en likvärdig kunskapsskola är nationell finansiering, skriver Isak Skogstad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

”Sveriges skolsystem har förlorat sin själ” sa Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat tidigare i år. Hans ord vittnar om vårt skolsystems resa från ett internationellt föredöme för utbildningskvalitet och likvärdighet till ett system med kraftigt fallande kunskapsresultat och en ökad skillnad mellan skolor.

Det är inte acceptabelt. Sverige har goda förutsättningar att vända den negativa utvecklingen. Att reparera skolsystemets själ kommer dock kräva idogt arbete. De allra bästa kunskapsnationerna präglas av en genomgående hög kvalitet och likvärdighet. För att vi ska kunna vända utvecklingen behöver den svenska skolan en statlig finansiering. Skolan är en nationell angelägenhet och det borde således vara självklart med en nationell finansiering.

Skolverket uppger att skillnaden i betygsresultat mellan olika skolor har fördubblats sedan slutet av 1990-talet. Därtill har skillnaderna mellan kommunerna ökat markant under samma period. Rapporten Vad säger statistiken om skolan i din kommun? från Lärarnas Riksförbund bekräftar att det råder en stor spridning i elevresultaten mellan olika kommuner.

 

I Ljusnarsberg når knappt hälften av eleverna målen i årskurs 9, medan nästintill alla elever gör det i Danderyd. Därtill är det även stora skillnader i andelen behöriga lärare, lärarlöner och administrationskostnader. Bristen på likvärdighet i det svenska skolsystemet är djupt oroväckande. Elever har enligt skollagen rätt till en likvärdig och kompensatorisk utbildning. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Det har skolans huvudmän misslyckats med fatalt.

I takt med att skolan tar emot allt fler nyanlända elever ökar behovet av ett finansieringssystem som förbättrar möjligheterna till goda resultat, oavsett i vilken kommun de nyanlända eleverna hamnar i. Skolverkets statistik visar att enbart fyra procent av skolor tog emot så mycket som en tredjedel av de nyanlända eleverna. Mottagandet är väldigt ojämnt fördelat över landet.

 

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram utökade insatser för nyanländas skolgång. Det är lovvärt, men långt ifrån tillräckligt. Skolinspektionens tillsyn visade exempelvis att så mycket som var fjärde huvudman brister i att erbjuda alla delar som en utbildning ska innehålla till alla barn och elever i dag. Det handlar bland annat om tillgång till elevhälsa och studiehandledning på modersmålet.

Dessvärre finns det inget i dagsläget som tyder på att varken likvärdigheten eller kunskapsresultaten i den svenska skolan blir bättre. Elever får olika förutsättningar beroende på i vilken kommun de bor i och vilken utbildningsnivå föräldrarna har.

En likvärdig och kompensatorisk skola är inte en fråga om höger- eller vänsterpolitik, det är i grund och botten en fråga om demokrati. Ämnar Sverige att på allvar aspirera om att bli en framtida kunskapsnation krävs ett stärkt skolsystem: det går inte att bygga ett skolsystem med enstaka och tillfälliga punktinsatser.

Vad som krävs för att bana vägen för en nationellt likvärdig kunskapsskola är reformer som tar ett långsiktigt helhetsgrepp. En sådan välbehövlig och viktig reform vore att finansiera den svenska skolan nationellt.

 

Isak Skogstad

Ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!