DEBATT. Svensk arbetsmarknad har stora strukturella problem som förvärrats under den Socialdemokratiska regeringen. Hög migration i kombination med bristande integration har resulterat i ett stort utanförskap. Mer än var sjunde utrikesfödd i arbetsför ålder är arbetslös. Allra störst är arbetslösheten bland dem som saknar gymnasieutbildning.
Krafttag krävs för att vända utvecklingen, särskilt nu när Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.
En av de viktigaste åtgärderna för att återupprätta arbetslinjen är att bryta bidragsberoendet. Då är det nödvändigt att se över utbetalningarna av ekonomiskt bistånd, välfärdssystemets yttersta skyddsnät vid försörjningsproblem. Arbetslöshet är i dag den i särklass vanligaste orsaken till mottagande av ekonomiskt bistånd.
Även om vi nu ser en viss minskning av antalet som får ekonomiskt bistånd ökar samtidigt andelen som fastnar i mycket långa biståndsperioder och därmed kommer längre från arbetsmarknaden.
Ond spiral
Forskning visar att långa biståndsperioder i högre utsträckning bidrar till ökade risker för ohälsa, fattigdom och utanförskap. Det blir en ond spiral som även drabbar alla de barn som aldrig får se sina föräldrar gå till jobbet.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Det handlar om att fler ska få makt över sitt eget liv, bidra till samhället och försörja sina barn. Genom att införa krav på heltidssysselsättning för att fullt arbetsföra personer ska ha rätt till ekonomiskt bistånd kan vi bryta isolering, förbättra hälsa och främja integration, samtidigt som incitamenten att gå från bidrag till jobb stärks.
När en person är sysselsatt på heltid minskar dessutom risken att man dras in i kriminalitet eller svartarbete.
Meningsfull sysselsättning
Ute bland landets kommuner finns flera positiva exempel på hur aktivitetskrav använts för att få personer som tar emot ekonomiskt bistånd i meningsfull sysselsättning. Till exempel beslutade Växjö kommun i början av coronapandemin att låta bidragstagare producera skyddsutrustning till vård och omsorg. En annan meningsfull sysselsättning som lyfts fram av kommunala företrädare är att bidra till renhållning på gator och parker i sitt närområde.
Utredningen om aktivitetsplikt får nu i uppdrag att ge förslag på hur aktivitetskrav kan ställas på alla personer med arbetsförmåga som tar emot försörjningsstöd och ta ställning till vilka samhällsnyttiga insatser som kan ingå i ett aktivitetskrav. Det handlar om en betydande ambitionshöjning för att ta ett avgörande steg mot att bryta det omfattande bidragsberoendet och utanförskapet som slagit rot i Sverige.
Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge med hög inflation, sjunkande tillväxt och stora osäkerheter i ekonomin. Många hushåll kämpar för att ha råd med det allra mest nödvändiga, många företag kämpar för att kunna betala ut löner till sina anställda.
Att få bukt med inflationen och vända utvecklingen i svensk ekonomi är regeringens och Sverigedemokraternas viktigaste uppgift just nu. Att återupprätta arbetslinjen är helt avgörande för att vi ska lyckas. I dag tar vi ytterligare ett viktigt steg för att nå dit.
Av Ulf Kristersson (M)
statsminister
Jimmie Åkesson (SD)
partiledare
Premium
Premium
Premium