Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tvinga bankerna att börja hantera kontanter igen

Benny Wahlquist.
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL

Bankerna har hänsynslöst kört över en mycket stor del av befolkningen till förmån för en hysterisk och kortsiktig vinstjakt, skriver pensionären Benny Wahlquist. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Storbankerna borde försöka återfå allmänhetens fulla förtroende. En bra början skulle vara att återta kontanthanteringen i egen regi. Landets pensionärsföreningar har rasat över utvecklingen, men tydligen inte lyckats nå fram till förstående och modiga politiker på hög nivå. En debatt på den nivån har lyst med sin frånvaro. De så kallade svaga grupperna, som kanske drabbats mest, har naturligtvis haft svårt att få sina röster hörda. 

Numera hör man allt oftare talas om företagare som av kostnadsskäl tvingas säga nej till handel med kontanter. Det är en utveckling som skämmer och den kan inte anses gynna någon annan än bankerna. 

Bankerna har efter kreditfestens glada dagar kring 1990, senare spekulationsäventyr i Baltikum, Panaxias konkurs och vägran att arbeta med kontanter förlorat stor del av allmänhetens förtroende. Till vad ska man ha sina flotta lokaler med påkostade valv, serviceboxar, bankfackställningar övervakningskameror, sedel- och mynträkningsmaskiner, med mera? Vad förväntas egentligen av något som kallas bank? 

 

LÄS MER: Därför behöver vi skrota kontanterna 

 

Om man spetsar till det lite, så skulle man kunna anse att bankerna hänsynslöst kört över en mycket stor del av befolkningen till förmån för en hysterisk och kortsiktig vinstjakt. Nyligen redovisades förra årets storbanksvinst till 92 miljarder. 92 000 000 000. Cirkulerande kontantvolym i dag är 58 miljarder, enligt Riksbanken. 

I stället för att extrabeskatta bankernas vinster borde politikerna på ett tvingande sätt få dem att anställa några tusen personer för att i egen regi kunna hantera kontanter. Det skulle framför allt gynna allmänheten och statskassan, men även bankerna själva på sikt. 

Skattebetalarna borde ha rätt att ställa krav på bankerna mot bakgrund av att de iklätt sig ett slags borgensansvar. Vid till exempel explosion av en befarad lånebubbla är bankerna premiefritt försäkrade mot att bland annat försättas i konkurs. Dessutom finns den statliga insättningsgarantin. Bankerna har alltså en mycket gynnsam särställning. 

Sverige lär ha kommit längst i världen i fråga om att avveckla kontanter. Frågan är då, om man gjort mest rätt eller mest fel? 

Nyligen arrangerades ett symposium eller en hearing i gamla riksdagshuset angående kontanthanteringen. Storbankerna var inbjudna, men ingen kom dit. Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och landshövding, som startade Kontantupproret, en kvinna från Riksbanken, ledare för pensionärsorganisationerna samt några andra närvarande. Man var överens om att kontanterna måste få finnas kvar under mycket långt varande, som ett nödvändigt och praktiskt komplement till de digitala möjligheterna. Hur ska betalning annars fungera i kristider? 

Bankerna har ålagts en slags polisiär uppgift i fråga om att ta emot svarta pengar. Det är en knepig sak för dem, men det måste man nog acceptera och finna lämpliga arbetsformer för. Vem ska annars sköta den saken, handeln? De allra flesta håller nog med om att kontanthanteringen, som mer eller mindre berör oss alla, borde bestämmas om i en mer demokratisk form eller ordning. 

 

LÄS MER: Skurkar är som råttor – de överlever alltid

 

Under mina 31 år som arbetare i bankvärlden, 1962-1993, kunde vi som då arbetade där känna en form av stolthet över vårt arbete. Så verkar det inte vara i dag, vad jag förstått efter ett flertal samtal med bankanställda. Det är påfrestande för dem att ofta få stå till svars mot missnöjda kunder. Oroande också för dem att antalet anställda i bank under längre tid stadigt minskat. 

Under en alltför lång tid har bankerna ostört fått vältra över sina kostnader för kontanthanteringen på sina kunder, både direkt och indirekt via externa operatörer och ensidigt gynnat sina egna intressen. 

Det är en hög tid för bankerna att tänka om – back to business – och försöka återfå allmänhetens fulla förtroende. Annars får vi väl hoppas att de folkvalda vaknar upp, tar dem i örat och tvingar dem, slutar prata om att man inte vill lägga sig i eller påverka marknaden. 

Det är skattebetalarna som garanterar bankerna, inte marknadskrafterna. 

 

Benny Wahlquist

Pensionär