Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Två miljoner invandrare driver på vår ekonomi

Det går inte att räkna fram invandringens intäkter och kostnader på ett rättvist sätt i vår cirkulära ekonomi, skriver Alireza Akhondi. Foto: MICHAEL FOLMER/COLOURBOX
Alireza Akhondi är riksdagskandidat för C och tidigare integrationschef i Vansbro kommun.

Kampen om de lättrörliga väljarna hårdnar – och den "Reinfeldtska" invandringen ska nu kostnadsbeläggas.

Om ni tycker att kostnaderna är svåra att räkna ut – vänta tills vi kommer till intäkterna, skriver tidigare integrationschefen Alireza Akhondi.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | MIGRATION. Valåret är här, debatten hårdnar, det är jämnt mellan blocken och kampen om de lättrörliga väljarna fortsätter. Både hos S och M finns det nu en ängslighet att triangulera det som går av SD-politiken för att tvinga osäkra väljare att välja det säkra. Det är mot bakgrund av detta som man ska tolka deras charmoffensiv senaste tiden. Asylsökande som fått avslag måste lämna landet nu, kriminella ska stoppas med militär i förorterna och den oansvariga "Reinfeldtska" invandringen ska kostnadsbeläggas

Detta i en tid där lapptäcket till skattesystem dränerar statskassan på miljarder, där en icke fungerande bostadsmarknad låser ute och skapar utanförskap, där högutbildad kompetens skickas ut på grund av teknikaliteter och där en oansvarig finanspolitik av den S-ledda regeringen dopat den kommunala sektorn med kortsiktiga medel.

 

LÄS MER: Därför behöver vi de nyanlända 

 

Uppenbart att invandringen kostat många miljarder

Låt oss återgå till ämnet för dagen, invandringens kostnader. Ja, vi har lagt många miljarder på invandringen. Det är bara att plussa ihop Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens budgetar de senaste åren så får man garanterat argument för att invandringen är skälet till varför vissa äldre inte får sylt till maten, i alla fall om man är lagd åt det hållet rent politiskt. Vidare går det, i alla fall på schablonnivå, att räkna ut någon typ av standardkostnad per plats i skolan även om kostnaderna kraftigt varierar kommuner emellan. Samma sak gäller kostnaden för den offentliga förvaltningen i stort, men sen börjar det kluriga. 

Brotten, fällande domar, ska nu kategoriseras i etniska databaser och SD:s syn att allt elände har kulturella beting måste stadfästas.

Vi vet ju att invandrare är överrepresenterade bland kriminella så rimligtvis kan vi inte slå ut polisens, kriminalvårdens och domstolsväsendets budgetar på hela befolkningen i stort? Brotten, fällande domar, ska nu kategoriseras i etniska databaser och SD:s syn att allt elände har kulturella beting måste stadfästas. Som en kompromiss kan vi även tillmötesgå vänstern som vill använda en sådan databas till att påvisa strukturell diskriminering. Varje läkar- och tandläkarbesök, apoteksuttag, med mera behöver också registreras i liknande databaser så att invandringens sanna kostnader ska kunna släpas fram i ljuset.

 

LÄS MER: Kjell-Olof Feldt: Staten får inte dumpa flyktingansvaret på kommunerna 

 

Men nej, snart kommer någon till insikt att vi minsann bör bestämma oss för hur länge en person ska räknas som invandrare. När en person väl är här så har vi också tagit ansvar för deras framtida generationer. Som till exempel för invandraren Abdollah Esfahani som kom till Stockholm 1620 för att vara hovstallmästare åt Gustav II Adolf, tog namnet Thure Spahandelin och blev en förfader till våra nationalikoner Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf.

Skatteintäkter från 90 000 invandrarföretag

Vid det här laget är nog alla invandringsförespråkare, däribland jag, uppe i falsett och menar att detta är ett ohederligt sätt att förhålla sig till verkligheten. Räknar man kostnader ska man även räkna intäkter. Men om ni tyckte att kostnaderna var svåra att beräkna, vänta tills vi börjar räkna på intäkter i en cirkulär ekonomi och i en globaliserad värld.

Betydligt svårare att räkna på exportvärden i nya marknader, den samlade skatteeffekten av över två miljoner människors konsumtion och inte minst de dynamiska effekterna av detta

Enklast är väl att räkna direkta skatteintäkter för berörda anställda i offentlig sektor och skatteintäkter från de över 90 000 företag med invandrare som ägare. Betydligt svårare att räkna på exportvärden i nya marknader, den samlade skatteeffekten av över två miljoner människors konsumtion och inte minst de dynamiska effekterna av detta i dagens tjänsteekonomi som ökat antalet arbetstillfällen markant och pressat ner arbetslösheten bland inrikes födda.

En ekonomisk belastning – som blir lönsam på sikt

Jag hävdar, mot bakgrund av ovan, att det inte går att räkna fram invandringens intäkter och kostnader på ett rättvist sätt i vår cirkulära ekonomi. Visst kan man använda produktivitetskurvor och hänvisa till skattekapacitet men dessa beräkningsmodeller ger sällan en fullständig bild av tillståndet i vår komplexa samhällsekonomi. 

Oavsett resultat får vi en schweizerost, så ihålig och ifrågasatt att det bara leder till ännu mer pajkastning. Det enda vi däremot bör vara ense om är att invandring kortsiktigt är en belastning för statens finanser. Min bedömning är att den är lönsam på sikt, i alla fall i ett "livscykelperspektiv".

 

Av Alireza Akhondi 

Riksdagskandidat C

Tidigare Integrationschef Vansbro kommun