Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

TV4 gjorde alla till förlorare

Journalisten Emanuel Karlsten tycker att TV4 borde ta sin idé om nollrasism på allvar. Foto: TV4 och Izabelle Nordfjell

Det har nu gått tre veckor sedan Adam Tensta reste sig upp från TV4 Nyhetsmorgons soffa i protest för att TV4 tidigare hade gett plats åt rasism.

Tre veckor där debatten om händelsen varit överallt, analyserats åt alla håll och där det smutskastats, dödshotats och trakasserats från alla sidor, skriver Emanuel Karlsten, journalist.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tre veckor är kanske också tillräcklig tid för att konstatera att alla blev förlorare.

Få händelser har så träffsäkert ramat in de spänningar finns i vår kultur nu – den mellan landsbygd och storstad, nymedia mot gammelmedia och PK-kulturen mot glesbygdens skygglappar.

Allt började med att ytterligare en internetstjärna föddes; den personliga tränaren och 24-åriga Grumsbon Louise Andersson Bodin. Hon publicerade videoklipp på nätet och hennes kraftiga värmländska dialekt blandat med dråpliga iakttagelser skapade en slags verklighetens Ulf Malmros-film. Genombrottet kom i ett klipp där hon gav träningstips på värmländska. Över en miljon tittningar och snart skrev hela mediesverige om henne. För så fungerar det numera. De etablerade medierna letar varje dag efter virala dagsländor som de kan vidarebefordra till sin publik. En rolig bild, en känslosam bloggpost eller, som i det här fallet, en ny humorstjärna. TV4 Nyhetsmorgon jobbar hårt med detta för att visa att man fortfarande är relevant, att det räcker att kolla på tv för att också ha koll på det som sprids på nätet. Det skapar ett stressat förhållande mellan det tunga gammelmedia-programmet med stort publicistiskt ansvar och ett ungt internet där enskilda publiceringar oftast görs av människor som sällan fattar att fler än deras vänner kommer läsa.

 

Nyhetsmorgon lyfte upp Louise Andersson Bodins videoklipp, tog med det i sändning och skrattade gott. Nästa dag vill de flyga in henne för att göra träningsövningar med programledarna i direktsändning. Men nu har andra delar av internet gått igenom Bodins tidigare klipp, upptäckt att hon en gång använder n-ordet och kopplar ihop det med folkslag. Det är ett yrvaket försök till humor och samhällsdebatt, men framför allt tveklöst rasistiskt. TV4 tar kontakt med Bodin som ber om ursäkt och bestämmer tillsammans med TV4 att ta bort det rasistiska klippet. I en rad medier ber hon om ursäkt.

Bodin kommer till studion, gör sina tre minuter och allt är över. Men det visar sig bara vara början. För en dryg månad senare sitter Adam Tensta i morgonsoffan för att strax resa sig och gå därifrån i protest mot att TV4 – kanalen som infört nollrasism – tidigare bokat Bodin. Det är en fenomenal PR-kupp. En omedelbar tv-klassiker där programledarna sitter kvar och stammar, Sverige sitter med hakan i knät och nyheten om Tenstas exit sprids överallt.

Kvar står Louise Andersson Bodin, klämd mellan en etablerad artist och en etablerad tv-kanal. En 24-årig tjej från Grums, helt nyfödd i offentligheten är nu symbolen för en ny rasism.

 

När börjar man vara rasist? När slutar man? Jag går bakåt i tiden och hittar Louise Andersson Bodins ursäkter. De börjar nästan omedelbart när kritiken kom och blir med tiden allt mer detaljerade. I långa intervjuer förklarar Bodin att hon inte visste bättre. Att hon inte förstod n-ordets sprängkraft och vilket “hemskt hat och förtryck” det ligger i ordet. Att det var rasistiskt, korkat och dumt. Och så Grums. “Vi är i skogen, det är verkligen så inskränkt där, det är inte som i storstan”, förklarar hon i webbtv-showen Glimt. Det låter som en usel ursäkt, men finns säkert sanning i det. Den tolerans som finns i storstaden slipas fram genom att många olikheter möts. Under motsatta förhållanden är det självklart att en inskränkthet fortsätter att leva stark.

Med det är också Adam Tenstas rätt, kanske till och med skyldighet, att lyfta hur dåligt Sverige hanterar slentrianrasism. Inte minst hur en kanal med uttalad nollrasism gör det. För det är märkligt att TV4 med sin erfarenhet inte djupare reflekterat över konsekvenserna av att ge plats till en okänd tjej från internets utkanter. De borde förstått risken och tackat nej till vidare medverkan. Inte för deras skull, utan för Bodins.

 

Ännu märkligare blir det när TV4 agerar först efter stormen. Dagen efter Tenstas exit river TV4 kontraktet med Bodin som deltagare i kommande programmet “Spring”. Detta eftersom lekprogrammet riskerar få “fel fokus”. Det är alltså först när TV4 själva riskerar konsekvenser som de känner ansvar? Och då än en gång på Bodins bekostnad. Så otroligt ryggradslöst.

Tänk om TV4 i stället skulle ta ansvar och sin idé om nollrasism på allvar? Hålla kvar Bodin, bjud in till samtal om de spänningar som nu blivit tydliga. Storstad mot landsbygd, nymedia mot gammelmedia, upplysning mot inskränkthet. När är man rasist? När slutar man vara det? Finns det kriterier?

Det finns kanske inga enkla svar. Men i Grums sitter en 24-årig tjej och undrar vad som krävs. Jag tänker att de inblandade åtminstone är skyldiga henne ett försök att förklara.

 

Emanuel Karlsten, journalist och rådgivare inom digitala medier

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!