DEBATT. Rikspolischefen har fått alltmer kritik den senaste tiden. Polisen utreder färre brott, syns mindre på gatorna, har långa telefonköer och polisanställda slutar i en rasande fart. Nu har ny kritik uppstått i och med den smutsiga historia som Expressen avslöjat.
Relationskorruption, en besynnerlig anmälan och egendomlig hantering av ett personalärende är delar de flesta vid det här laget är bekanta med. Rikspolischefen Anders Thornberg, polischeferna Mats Löfving och Linda Staaf, samt säkerhetschefen Ari Stenman, är alla på olika sätt inblandade i soppan.
För att flytta fokus från sitt eget ansvar tillsätter rikspolischefen en utredning – en vanlig form av krishantering. Detta har rikspolischefen dessutom satt i system.
Kritiserades för påskkravallerna
Efter påskkravallerna, då över 300 poliser skadades och polisfordon stacks i brand, pressades rikspolischefen hårt. Kritikerna menade att polisen hade för lite bemanning. I ett försök att ta kontroll över situationen valde rikspolischefen att tillsätta en utredning, men det dröjde inte länge innan han fick kritik för att personen som handplockats för att genomföra utredningen har känt Thornberg i över tio år.
Genom att återigen tillsätta en utredning vill polisledningen framstå som handlingskraftig. Samtidigt köper man sig tid och minskar risken för att politikerna direkt ska utkräva ansvar för vad som skett. Att polisledningen undviker att svara på jobbiga frågor från medierna, med hänvisning till en pågående utredning, är ett gammalt trick för att effektivt lägga locket på.
Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 frikände domaren Runar Viksten Säkerhetspolisens agerande. Detta trots att Säpo fått tips om Akliov men valt att dra in bevakningen. Högst ansvarig på Säpo då var Anders Thornberg, som nu gett samme Viksten uppdraget att granska kaoset i polisledningen.
Varje dag som rikspolischefen och polisledningen sitter kvar är en förlorad dag i kampen mot gängen.
Men det finns ett fundamentalt problem när den som ska granskas är samma person som tillsätter och äger utredningen. Thornbergs agerande kan ifrågasättas i åtminstone tre delar:
För det första har Löfvings och Staafs privata relation varit allmänt känd inom polisen i många år. Denna allmänna och långvariga kunskap om Löfvings och Staafs privata relation gör det besvärande att rikspolischefen inte agerat förrän det funnits anledning att anta att brott begåtts mot Staaf.
Som tidigare chef för NOA och regionpolischef, respektive chef för den nationella underrättelseverksamheten, är Löfving och Staaf placerade i säkerhetsklass 1 och har tillgång till kvalificerat hemliga uppgifter som, om de skulle röjas, kan orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Gjorde avsteg
Säkerhetsprövningen som ligger till grund för säkerhetsklassningen ska enligt 3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen löpande följas upp under anställningens gång. Eventuella risker och sårbarheter som om det finns något som skulle kunna utnyttjas i syfte att utöva otillbörlig påverkan, till exempel en hemlig sexuell relation, är av central betydelse i denna bedömning.
Thornberg förefaller ha gjort ett avsteg från säkerhetsskyddslagen då han inte omedelbart när han fick kännedom om den hemliga relationen påkallade en ny personalsäkerhetsutredning av Löfving och Staaf.
För det andra har Thornberg, i likhet med det Löfving nu anklagas för, vid upprepade tillfällen uppmärksammats för nepotism och vänskapskorruption, bland annat då han handplockade två vänner till nya toppositioner han inrättat åt dem. Ingen av vännerna behövde söka sina jobb på Polismyndigheten i konkurrens med andra. Inte heller tjänsten som chef för NOA tillsattes i konkurrens med andra utan gick direkt till Thornbergs tidigare säpokollega Johan Olsson.
Även den nyinrättade toppositionen som säkerhetschef gick till Thornbergs vän och tidigare kollega Ari Stenman, i det fallet dock i konkurrens med andra.
Rensa upp i polisens chefstopp
För det tredje är det mycket anmärkningsvärt om Thornberg har talat med Löfving om att han blivit polisanmäld för grov fridskränkning och olaga förföljelse av en kvinnlig underställd chef
Det sitter i varje polismans ryggmärg att inte avslöja något för den misstänkte för att inte riskera att förstöra eller på annat vis påverka utredningen.
Sverige har allvarliga problem med grov och systemhotande brottslighet som dessutom blivit värre under Anders Thornbergs snart fem år som rikspolischef. Denna senaste skandal har dessutom förgreningar ända in till rikets högsta militära ledning, detta mitt i den största säkerhetspolitiska krisen sedan kalla krigets dagar.
Varje dag som rikspolischefen och polisledningen sitter kvar är en förlorad dag i kampen mot gängen. Om regeringen menar allvar med att vinna kriget mot brottsligheten behöver man ta kommandot och snarast utse en ny rikspolischef – som rensar upp i polisens chefstopp och får till stånd en effektiv brottsbekämpning.
Av Joakim Söderström
vd för Svensk Bakgrundsanalys och investerare, tidigare polis, bland annat nationellt ansvarig för polisens kamerabevakning
