Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Tre pappor” borde lära sig bita ihop – inte gråta

Tv-pappan om rollen i SVT-dokumentären ”Tre pappor”.
Träna på att bita ihop och gå vidare, att se lösningar och inte ge upp. Det borde varit huvudämnet på retreaten, skriver Jan Emanuel
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Linus Lundkvist, Jon Oskarsson och Jonas Mandelstam anordnar ett pappa-retreat i SVT:s ”Tre pappor”.
Foto: Pressbild / SVT

Den politiskt korrekta kulturen försvårar mäns strävan att bli bättre pappor. 

Det viktiga för en pappa är inte att våga visa sig svag, det viktigaste är att vara stark när det behövs, skriver Jan Emanuel om SVT:s ”Tre pappor”.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Jag tittar på SVT:s dokumentärsatsning ”Tre pappor”. I korta drag handlar det om en grupp män som åker på ”pappa-retreat”. Vi får se när de sitter i ring och håller varandras händer, när de säger saker som ”kärlek ska flöda hela tiden, kärlek, kärlek, kärlek”. 

De sjunger, dansar disko, dekorerar en kakaoceremoni med blommor, är nakna och gråter tillsammans. De har löpstegsträning där de lär sig trippa, men måste stanna upp när en deltagare måste mata sin Pokémon. 

Jag undrar varför? Försöker förstå vad det har med att bli en bra pappa att göra. 

Toxisk könslöshet

Jag vill understryka att jag i kommande text inte vänder mig mot seriens personer, utan mot den politiska korrekthet som skrämt dessa stackars män in i en toxisk könslöshet. Den kultur som – förvisso välvilligt – bara slår undan benen på deras strävan att bli bättre pappor. Alltså inget ont om dem, men massa ont om den wokeism som ställt till detta. 

Hur skadlig är inte den kraft som får män att tro de behöver retreat för att träna sig på att gråta och visa sig svaga för att bli bra pappor? Som om samhällets problem var att vi har för många starka pappor med traditionella mansideal? 

Linus Lundkvist, Jon Oskarsson och Jonas Mandelstam är huvudpersonerna i ”Tre pappor” på SVT.
Foto: SVT

Nej, det viktiga för en pappa är inte att våga visa sig svag, det viktigaste är att vara stark när det behövs. Att bryta ihop och gråta är inte svårt. Det behöver ni inte träna på. 

Att vara pappa är att vara familjeförsörjare och familjeförsvarare. Ett ansvar du kan dela, men aldrig backa ifrån.

Träna på att bita ihop och gå vidare, att se lösningar och inte ge upp. Det borde varit huvudämnet på retreaten. 

I stället är fokus på männen själva. De, deras resa, deras utveckling. En deltagare utbrister ”jag vill stråla!” Det en pappa ska göra är tvärtom: sätta barnet i centrum, släppa mobilen, låta sin Pokémon dö och bli vuxen. 

Gillar ni kakaoceremonier, kör på det, men först betala hyran, laga bilen, ta ansvar och skapa trygghet för familjen. 

En gentleman

En bra pappa är en modell ett barn kan härma för att bli en hederskvinna eller hedersman. Att vara en bra pappa är att ha som målbild att vara den bästa man en kvinna kan få. På så sätt blir du ett föredöme för dina barn. En gentleman.

En bra pappa står för sitt ord, kommer i tid till hämtningen på förskolan, skyller inte ifrån sig och ljuger inte. 

Linus Lundkvist, Jon Oskarsson och Jonas Mandelstam bjuder in andra pappor till ett retreat i SVT:s ”Tre pappor”.
Foto: Linus Lundkvist / SVT

En bra pappa är en nykter pappa. Blir aldrig full och skämmer ut sig inför barnen. En bra pappa smiter inte från ansvar. Gnäller inte och tycker inte synd om sig själv. 

Ansvaret du tog på dig när du blev pappa är att jobba hårt. Att vara pappa är att vara familjeförsörjare och familjeförsvarare. Ett ansvar du kan dela, men aldrig backa ifrån. Det ingår att frysa i blåsten på barnens aktiviteter och ta hand om spyende ungar. Men också att hålla dig själv i form och vara hel och ren. Du ska vara den din familj kan vara stolt över.

Alfred är förebild

Jag känner inte till retreatets intentioner då de utbrister ”Fuck yeah” gång efter annan, svär konstant och prata svengelska. Det är i alla fall inte vad en bra pappa bör göra. 

En bra pappa vårdar sitt språk och är en förebild i hur man pratar och bemöter människor. 

Om vi ska söka en faderlig förebild så ta drängen Alfred. Han pratar inte bara till utan med Emil. Han lyssnar. De har kul samtidigt som Alfred lär Emil, uppfostrar honom genom sitt sunda sätt. Alfred hetsar inte upp sig. Gapar och skriker inte. Men han skyddar Emil in i döden. Alfred gnäller inte utan knegar på. Förvisad om vad sången om honom sedan berättar, att Gud har sett hans strävan och eviga slit. En hederlig karl helt enkelt. 

Vi behöver lyfta vanliga arbetarklassmän som lever anständiga, hederliga liv och finns där för sina barn som de pappaförebilder de är. Var där för dina barn. Lyssna. Lev anständigt och hederligt. Svårare än så är det inte. Det behövs inga kakaoceremonier. 


Av Jan Emanuel

Föreläsare, man och pappa.

Se också: Jan Emanuel om namnbytet

"Vilseledande att heta Johansson när min pappa heter Affe", skojar Jan Emanuel.

Är Jan Jönsson gängens värsta fiende?

Ur arkivet: Se hela debatten mellan Jan Emanuel och Jan Jönsson (L)