Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Trafikverket bidrar till förslummade miljöer

Alla samhällsaktörer – oavsett huvudman – bör införa en nolltolerans och 24-timmarspolicy mot klotter och skadegörelse, skriver Kristoffer Tamsons.
Foto: Shutterstock
Kristoffer Tamsons (M) är trafikregionråd i Stockholm och ordförande för SL.
Foto: Roger Turesson/TT

Klotter och skadegörelse föder ytterligare skador. Ett krossat fönster leder snabbt till fler krossade fönster. Det gäller inte minst i miljöer såsom tågstationer, broar, gångtunnlar och torg. 

Snabbare lagföring behövs nationellt och fler samhällsaktörer måste dra sitt lass, skriver trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Steget från en nedklottrad station till otrygghet och våld, brott och försämrad livskvalitet är tyvärr erkänt kort. Studierna är många som slår fast att låg polisiär närvaro och förlorad social kontroll över offentliga miljöer riskerar leda till förslumning och bli en grogrund för en stegrande grövre brottslighet. Lärdomar från New York under 1980–90-talen talar sitt tydliga språk. Först med en tydlig nolltolerans mot de så kallade livskvalitetsbrotten gick det att vända utvecklingen, där kampen mot klottret och skadegörelsen spelade en avgörande roll. Sverige har allt att vinna på att följa den erfarenheten.

Här ger nolltoleransen effekt

Ett av de vanligaste brotten som påverkar människors livskvalitet i vardagen är skadegörelse. Skadegörelse utgjorde år 2020 drygt 15 procent av de anmälda livskvalitetsbrotten i Sverige. I fjol gjordes drygt 45 000 anmälningar om skadegörelse i form av klotter mot kollektivtrafiken bara i Stockholm vilket kostar SL över 100 miljoner kronor varje år i saneringskostnader. 

Trafikverkets fastigheter, broar och hela banvallar står som tydliga exempel på att delar av samhället gett upp kampen mot skadegörelse.

I Stockholms kollektivtrafik tillämpas nolltolerans mot all form av klotter och skadegörelse. Resultatet syns tydligt på stationer och tåg, där resenärer sällan behöver möta klotterbombade miljöer. Det är tack vare den 24-timmarspolicy mot klotter som finns. Det innebär att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. Det leder till mindre klotter totalt och att skadegörelsen inte förvärras ännu mer. 

Polisens projekt borde bli nationellt

Även Polisen i Stockholm har nu trappat upp kampen mot klottret tillsammans med SL.  Sedan i maj genomför polisen ett projekt där klotterärenden hanteras inom arbetssättet snabbare lagföring. Det första ärendet avgjordes nyligen i domstol där en man dömts till fängelse för att ha klottrat på egendom som tillhör SL. I detta fall tog det sex veckor från brott till fängelse. När klotter och skadegörelse tas på större allvar leder det till tydligare och snabbare konsekvenser för gärningsmännen. Om kampen mot klottret ska vinnas borde polisens projekt permanenteras och göras nationellt.

Oavsett hur effektiva polisen är i arbetet krävs det att fler deltar. Kommuner, fastighetsägare och statliga myndigheter måste också dra sitt lass. Det handlar om att ytterligare trappa upp sina insatser mot skadegörelse. Alla samhällsaktörer – oavsett huvudman – bör införa en nolltolerans och 24-timmarspolicy mot klotter och skadegörelse.

Trafikverkets slapphet är pinsam

Trafikverket är en myndighet med ett större ansvar än de flesta, med omfattande fastigheter i centrala stadsmiljöer i hela landet. Men de tar inte sitt ansvar, och det märks. Trafikverkets fastigheter, broar och hela banvallar står som tydliga exempel på att delar av samhället gett upp kampen mot skadegörelse. Det duger inte om samhället gemensamt ska ta ansvar.

Regeringen är genom Trafikverket en av de främsta bidragarna till förslummade miljöer. Det är rent ut sagt pinsamt. Polisen liksom SL har redan visat att det går att trappa upp insatserna mot klottret.  Förfallet och förslumningen är även ett ekonomiskt problem. Att det tar år för Trafikverket att bekämpa skadegörelse och klotter gör att det äter sig in i fastigheter. Då krävs betydligt kostsammare renoveringsinsatser. Det slår naturligt mot utbyggnad och ombyggnad av nödvändig infrastruktur i hela landet. 

Slå tillbaka mot otryggheten

Till syvende och sist handlar detta om att slå tillbaka mot den växande otryggheten i samhället. Alla behöver bidra i det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet och Sverige bör lära av goda exempel, i stället för att blunda för problemet. Här kan regeringen genom Trafikverket bidra till allas nytta.         


Av Kristoffer Tamsons (M)

Trafikregionråd och ordförande för SL