Bert Karlsson. Foto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT/EXPRESSENBert Karlsson. Foto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT/EXPRESSEN
Bert Karlsson. Foto: ANNA SVANBERG / ANNA SVANBERG GT/EXPRESSEN
Tidig svenskundervisning är nödvändig. Foto: ColourboxTidig svenskundervisning är nödvändig. Foto: Colourbox
Tidig svenskundervisning är nödvändig. Foto: Colourbox

Tomma asylboenden borde bli folkhögskolor

Publicerad

Ska vi bryta utanförskapet bland gruppen utrikesfödda måste de nyanlända snabbt lära sig svenska. 

Bert Karlsson föreslår att övergivna asylanläggningar nu ska bli folkhögskolor där man kan bo och få undervisning.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | INTEGRATION. Jag väckte själv frågan redan i början av 1990-talet: Det måste ställas hårdare krav på nyanlända för att vi ska få en fungerande integration. Fler har följt efter sedan dess, och på samma sätt beskyllts för att vara populistiska, för att flörta med främlingsfientliga krafter. Lars Leijonborg, Nyamko Sabuni och Per Schlingmann är några av dem som i själva verket var före sin tid.

När Lars Leijonborg 2002 föreslog att det skulle införas ett språktest för svenskt medborgarskap beskylldes han av politiska motståndare och tidningarnas ledarsidor för att vara populistisk.

Några år senare väckte hans partikamrat Nyamko Sabuni nytt liv i förslaget, utan framgång. Hon föreslog då i stället att invandrarna skulle få göra ett medborgartest där man kunde syna deras demokratiska värderingar. Även det förslaget röstades ned av partiet. 2008 lanserade dåvarande moderate partisekreteraren Per Schlingmann ett förslag om "kontrakt" för invandrare om "svenska värderingar". "En grov flirt med främlingsfientliga krafter", skrev Aftonbladet.

Tobias Billströms kontor

Motståndet fanns också inom Moderaterna. Själv väntade jag förgäves i tre timmar på dåvarande migrationsministern Tobias Billströms kontor för att få diskutera just de här frågorna. Senare har Billström avslöjat att det var partiledaren Fredrik Reinfeldt som kvävde den interna debatten om flyktingpolitiken.

I dag är tonläget ett annat. Varken Aftonbladet eller den politiska eliten låter sig uppröras när arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på DN Debatt skriver att "vi inte ska vara ängsliga inför att skapa en dialog om vilka värderingar vårt samhälle vilar på i dag". Jag har under lång tid sökt Ylva Johansson för att få i gång en diskussion. Nu har jag äntligen fått en kontakt på departementet som ger hopp om något kan hända.

Den känsliga frågan om "svenska värderingar" som länge befunnit sig i kylan har nu bjudits in i stugvärmen. Och det är väl bra. I synnerhet om vi kombinerar det med att ställa krav på språkkunskaper, vilket är avgörande för både integration och tillväxt i svensk industri.

I dag är arbetslösheten bland inrikesfödda fyra procent, bland de utrikesfödda 16 procent. Att få en utrikesfödd i arbete tar i genomsnitt nio år. Mellan åren 2005 och 2016 ökade arbetslösheten bland lågutbildade från 10 till 17 procent, allt enligt en ny rapport från SCB. Det har lett till lägre tillväxt och ökade sociala spänningar.

Pensionerade lärare

Lösningen är språkkunskap. Ska vi bryta utvecklingen måste de nyanlända lära sig svenska. Mitt företag erbjöd språkundervisning på våra anläggningar, men utan stöd eller gehör från politiskt håll. Vi satsade pengar och vi hade pensionerade lärare som gjorde ett fantastiskt jobb. Men vad hjälper det när många män förbjuder tjejer och kvinnor från att lära sig svenska av rädsla för att de ska bli bättre än de själva?

Tidigare landshövdingen i Västra Götaland, Lars Bäckström, drog i gång en utredning för att de asylsökande skulle ha något att göra på anläggningarna. Det landade i en satsning på matlagningskurser när det självklara hade varit utbildning i svenska språket.

Mitt förslag: Gör de bra asylanläggningar som nu står tomma till folkhögskolor där nyanlända kan bo och lära sig svenska. Här har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht chansen att få människor att hitta till landsbygden i stället för att tryckas in i storstäderna med problem som följd. 

Det växande utanförskapet ses som ett av våra allvarligaste samhällsproblem, samtidigt som bristen på personal hämmar tillväxten i våra företag.

Bilden är tydlig. Sätt nyanlända och arbetskraftsinvandrare i skolbänken. Nu!

 

Av Bert Karlsson

Bert Karlsson är entreprenör. 

 

LÄS MER - Bert Karlsson: Migrationsverkets eget fel om jag tjänat för mycket 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag