Tjuvstart på buggningssamhället

Publicerad
Uppdaterad
    Folkpartiets ledning hävdar att den inget känt till om ungdomsförbundets dataintrång.
      Men vilken trovärdighet har partiledningen? Så sent som förra hösten avslöjades det här på Sidan 4 att partiledningen läst Europaparlamentarikern Maria Carlshamres e-post.
        Det skriver i dag it-experten PÄR STRÖM, som länge kritiserat fp för att svika i integritetsfrågorna.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Folkpartiet har på senare år lämnat sitt liberala arv åt sitt öde och profilerat sig som batongparti. "Personlig integritet och medborgerliga rättigheter är nog bra, men de får inte påverka effektiviteten i brottsbekämpningen det minsta", verkar man resonera. Buggning, lagring av data om alla människors e-post och ringande samt möjlighet för polisen att använda tvångsmedel även utan konkret brottsmisstanke är bara några av de många övervakningsvänliga förslag som folkpartiet med stor emfas har stött. Lars Leijonborg

Bland annat har jag själv

flera gånger debatterat mot den borgerliga alliansens trolige kandidat till justitieministerposten, folkpartisten Johan Pehrson, som brukar hävda att övervakningen, avlyssningen och insamlingen av människors elektroniska fotspår bara drabbar grova brottslingar. Inga problem med intrång eller läckande databaser erkänns. Det är en intressant tillfällighet (?) att det parti som så hårt har drivit kraven på ökad digital kontroll och avlyssning i samhället nu för andra gången har ertappats med fingrarna i den digitala syltburken. I söndags kväll avslöjades det som bekant att personal från folkpartiets kansli trängt in i socialdemokraternas interna nätverk, Sapnet. Partiets ledning förnekar inblandning, och försöker lägga hela ansvaret på ungdomsförbundets pressekreterare Per Jodenius.

Något som försvårar partiets försök

att distansera sig är det faktum att folkpartiet förra hösten ertappades med byxorna nere under liknande omständigheter. Den gången avslöjades det i en debattartikel på denna sida att partiledningen genom någon form av dataintrång tjuvläste Europaparlamentarikern Maria Carlshamres e-post. Tidningen Barometerns politiske chefredaktör Per Dahl skulle skriva om Carlshamre i en ledare. Innan artikeln publicerades mejlade han texten till henne för kännedom. Strax efteråt - innan ledaren hade publicerats - blev Dahl uppringd av folkpartiets partisekreterare Johan Jakobsson, som ville göra ändringar i texten. Till saken hör att Maria Carlshamre då var i onåd hos partiledningen.

Är det månne en försmak

av Bodström-Pehrson-samhället som vi börjar skönja konturerna av? Det är sedan länge ett dystert faktum att vänner av personlig integritet inte har särskilt mycket hopp att sätta till en eventuell borgerlig valseger. Justitieminister Thomas Bodström (s) och den presumtive justitieministern Johan Pehrson (fp) står varandra mycket nära i brottsbekämpningsfrågor. Man kan kalla dem en "axel för övervakning" i svensk politik. Digital information har vingar - den har en vidunderlig förmåga att sprida sig och hamna där den inte hör hemma. Det är en naturlag, som är lika tillämpbar på politiska kampanjplaner som på databaser över våra elektroniska fotspår. Därför måste man utgående från folkpartiets dataintrång dra slutsatser om vilken säkerhet vi kan vänta oss beträffande elektroniska fotspår som data om vårt ringande och passager genom biltullar.

Databaser lockar nyfikna

som en öppnad syltburk lockar getingar. Både intrånget i Maria Carlshamres e-post och intrånget i socialdemokraternas interna system visar hur lätt det är att falla för den digitala frestelsen. Trots de stora politiska riskerna har uppenbarligen ledande folkpartister svårt att hålla fingrarna ur syltburken. Om till och med de som gör anspråk på att styra vårt rike låter nyfikenheten och egenintresset ta överhanden kan man undra hur säkra vi kan vara på att inte andra och mindre högstående aktörer också kommer över känslig information. Vi kan inte vara det minsta säkra. Därför ska största återhållsamhet iakttagas med att över huvud taget samla in människors elektroniska fotspår. Därför krävs en helt ny attityd från våra politiker. Därför krävs ett ökat skydd för den personliga integriteten i grundlagen. PÄR STRÖM

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag