Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tio år av svår smärta i väntan på rätt diagnos

Över en miljon svenskar är drabbade. Väntetiderna för diagnos vid reumatisk sjukdom kan vara så lång som tio år – med risk för farligt läkemedelsberoende för att stå ut med smärtan.

Varför får kvinnor hjälp senare än män? skriver Reumatikerförbundets Lotta Håkansson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SJUKVÅRD. Att ha ont i kroppen, värk i leder, trötthet och sömnsvårigheter kan tära hårt på människan. Att dessutom inte få besked om vad problemen beror på är förstås ännu mer påfrestande. Utan diagnos står man utan behandling, och därmed kan besvären eskalera. Dessutom kan permanenta skador uppstå.

Reumatiska sjukdomar tillhör dem som kan vara svåra att diagnostisera. Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare tvåhundra olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Totalt har över en miljon människor i Sverige någon form av reumatisk sjukdom. Många av dem lever med smärta, svår trötthet, nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och risk för allvarliga följdsjukdomar med ökad risk för tidig död. Sjukdomarna drabbar människor i alla åldrar, har varierande förlopp och kräver därför individuell behandling. 

En plågsam väntan

Studier visar att tidigt insatt behandling efter symtomdebut förebygger skador, ökar behandlingseffekten och ökar möjligheten till långvarig förbättring, så kallad remission. Men en förutsättning för behandling är naturligtvis att vården klarar att ställa diagnos – tidigt. Eftersom det finns ett stort antal olika reumatiska sjukdomar varierar snittiden för symtom till diagnos, men generellt sett kan vi konstatera att tiden är lång. Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation och vi som har daglig kontakt med människor över hela landet är oroliga över att så många får vänta plågsamt länge på besked om vilken sjukdom de har. 

 

LÄS MER: Äldre tar sina liv i ohälsans Sverige 

 

Ankyloserande spondylit är en av de vanligaste reumatiska sjukdomarna. Den ger en smygande, dov värk i nedre delen av ryggen, inflammation i bäckenet och större leder. Trötthet och allmän sjukdomskänsla är andra symtom. En ny svensk undersökning visar att mer än 40 procent av patienter med ankyloserande spondylit fick vänta mer än fem år på diagnos. Tiden till diagnos var längre för kvinnor än för män, och många led av samsjuklighet i form av sömnsvårigheter, depression och ångest. Undersökningen har stöd i tidigare forskningsstudier som visar att väntetiden kan vara ännu längre – för vissa reumatiska diagnoser upp till tio år.

Beroende av smärtstillande

Att leva med smärta – och i ovisshet om vad besvären beror på – är kämpigt i sig. Men det kan också leda till ett farligt beroende av smärtstillande läkemedel. En undersökning från 2017 visar att många personer med psoriasisartrit som saknar diagnos men har symtom, använder smärtlindrande och beroendeframkallande läkemedel. Det är människor som uppenbarligen har sökt hjälp och som har fått starka läkemedel utskrivna på recept, men som istället borde ha fått en ordentlig utredning och behandling för sin grundsjukdom.

Kunskapen är för låg i primärvården

I dag på den Internationella Reumatikerdagen vill vi lyfta behovet att på djupet klarlägga varför tiden till diagnos är så lång. Varför får kvinnor ofta senare hjälp? Och hur kan vi förebygga samsjuklighet? Kunskap om reumatiska sjukdomar i primärvården behöver öka och det måste klargöras hur kunskapsöverföring från specialistvård till primärvård ska gå till. Slutligen: i den pågående översynen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar måste det bli tydligare hur personer med misstänkt reumatisk sjukdom ska tas om hand. 

 

Av Lotta Håkansson

Ordförande Reumatikerförbundet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!