Till alla läkare: Gör ert och lita sedan på Försäkringskassan

Farouk Medina Ávila.
David Eberhard.

Det är viktigt att den yrkeskår som faktiskt håller i sjukskrivningspennan har förmågan att säga nej när en sjukskrivning inte är medicinskt motiverad, skriver handläggaren Farouk Medina Ávila. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Psykiatrikern David Eberhard påstår i en debattartikel 21/5 att Försäkringskassan motarbetar läkare och för i det närmaste ett öppet krig i jakten på att få ner sjuktalen. David Eberhard sätter därmed fingret på en ofta återkommande problembeskrivning som grundar sig i okunskap om Försäkringskassans uppdrag och kompetens, samt i läkarkårens upplevda roll i tillämpningen av sjukförsäkringen. 

Det är regeringen som anger de övergripande målen för Försäkringskassans verksamhet. Av 2017 års regleringsbrev framgår till exempel att Försäkringskassan ska verka för att rätt ersättning ges till rätt person, och att i samverkan med berörda aktörer bidra till att sjukfrånvaro ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Svenska myndigheter är dock självständiga i sin myndighetsutövning. Regeringen kan inte ge Försäkringskassan direktiv i hur ärenden ska handläggas eller beslutas. Sjukförsäkringen är en lagstyrd verksamhet, där socialförsäkringsbalken anger kriterierna för rätten till ersättning. 

 

LÄS MER: Försäkringskassan måste sluta motarbeta läkarna 

 

I sjukförsäkringsärenden är det Försäkringskassan som bedömer rätten till ersättning. Sjukvårdens roll är att förse Försäkringskassan med medicinska underlag. Arbetsförmåga i socialförsäkringen är inte ett medicinskt begrepp. Det är ett juridiskt begrepp, som utgår ifrån sjukdomstillståndets påverkan på individens förmåga till aktivitet.

Vid bedömningen av arbetsförmågan gör Försäkringskassan en försäkringsmedicinsk bedömning. Det vill säga en analys av förhållandet mellan diagnos, funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Det är utifrån aktivitetsbegränsningar Försäkringskassan bedömer arbetsoförmåga, i förhållande till arbetsmarknadens krav. 

Vid bedömningen av rätten till ersättning är Försäkringskassan således beroende av medicinska underlag där såväl diagnos som åtföljande funktions- och aktivitetsbegränsningar klart framgår, och där den medicinska bedömningen utgår från objektiva fynd, tester och observationer. Det är här många läkare brister i sin del av sjukrivningsprocessen. Om det beror på tidsbrist, oförmåga att säga nej till en tveksam sjukskrivning, eller inkompetens, låter jag andra att spekulera i. Jag kan bara konstatera att en del läkarintyg är av så dålig kvalitet att de inte kan läggas till grund för bedömningen av arbetsförmågan. Ofta saknas ett klart samband mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsförmåga. Och när Försäkringskassan begär en komplettering av läkarintygen, är det inte alls ovanligt att det uppfattas som ett ifrågasättande av läkarens medicinska kompetens.

 

LÄS MER: Försäkringskassan borde gå kurs hos Skatteverket

 

En förstalinjens åtgärd för att komma till rätta med de stigande sjukskrivningarna är därför att stävja den sjukskrivningskultur som tycks råda inom en del av läkarkåren, låta bli att sjukskriva de som faktiskt skulle må mycket bättre av att jobba, och i stället samverka med arbetsgivarna och upprätta aktiva rehabiliteringsplaner, i stället för passiva eller omotiverade sjukskrivningar. 

Ska befolkningen förstå att sjukskrivning inte är en mänsklig rättighet, så som David Eberhard uttrycker det, utan en försäkring omgärdad av ett regelverk, är det viktigt att den yrkeskår som faktiskt håller i sjukskrivningspennan har förmågan att säga nej när en sjukskrivning inte är medicinskt motiverad, och motivera väl när ersättning från sjukförsäkringen rekommenderas.  

 

Farouk Medina Ávila

Föredragande i sjukersättningsprocessen

Försäkringskassan i Sundbyberg