Rumänerna Adeluța Dedu och Georgeta Baicu är två av undertecknarna: "Vi vill också göra våra röster hörda i den debatt som handlar om våra liv." Foto: HENRIK JANSSON
Rumänerna Adeluța Dedu och Georgeta Baicu är två av undertecknarna: "Vi vill också göra våra röster hörda i den debatt som handlar om våra liv." Foto: HENRIK JANSSON

Tiggeriet ofta organiserat – men inte av en maffia

Publicerad

17 tiggare berättar själva om sina liv på svenska gator: 

"De som vill förbjuda tiggeriet beskriver vår verklighet på ett sätt som vi inte känner igen. 

Många av dem anser sig till och med vilja hjälpa oss genom att omöjliggöra vår enda chans till inkomst. Därför måste vi ta till orda."

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | TIGGERI. Ni har alla sett oss, eller någon som vi. Vi som skriver det här sitter utanför era matbutiker med en plastmugg och ber om hjälp. 

Vi har förstått att det pratas mycket om oss i media. Vi märker att vi får mindre pengar i koppen. Så vi vill också göra våra röster hörda i den debatt som handlar om våra liv. 

Moderaterna i Göteborg vill införa ett lokalt tiggeriförbud, liksom kommunfullmäktige i Vellinge. Vi hör att debattörer använder den aktuella människohandelsdomen i Örebro för att sätta ny kraft bakom kravet på tiggeriförbud. 

Vi som är kvinnor får inte sällan skamliga förslag av män som vill köpa sexuella tjänster av oss.

De som vill förbjuda tiggeriet beskriver vår verklighet på ett sätt som vi inte känner igen. Många av dem anser sig till och med vilja hjälpa oss genom att omöjliggöra vår enda chans till inkomst. Därför måste vi ta till orda. 

Ingen blir mer upprörd än vi när människor i vår situation utnyttjas av människohandlare. Men är det vi som tigger frivilligt som ska bestraffas för det? 

Vi är organiserade – men styrs inte av maffia

I en ledarartikel i Norrbottens-Kuriren står följande att läsa, under rubriken "Tiggeriet löser inte tiggarnas problem":

"Allt tiggeri är förmodligen inte organiserat på samma grymma sätt som i exemplen ovan. Men det är tydligt att gaturummen är kontrollerade och att de mest 'attraktiva' platserna fördelas enligt principer som på något sätt måste organiseras och upprätthållas."

Det är riktigt att tiggeriet ofta är organiserat. Men det innebär inte att någon slags maffia styr alla oss som tigger. De flesta organiserar sig familjevis eller med grannar från hembyn. Att samma person oftast sitter på samma plats och tigger beror helt enkelt på att den personen varit "först till kvarn". 

Tiggeriet handlar om att skapa relationer med människor som ofta går förbi dagligen. De flesta av oss som tigger respekterar den oskrivna regeln som säger att man inte stjäl någon annans plats.  

Vi vill också understryka att tiggeriet visst hjälper oss som tigger. Det gör det möjligt för oss att ställa mat på våra barns bord. Det har hjälpt somliga av oss att bygga hus i våra hembyar, där vi tidigare bodde i skjul. Det är med pengarna som vi tjänar på att tigga som vi kan skicka våra barn där hemma till skolan i hopp om att de ska slippa sitta på gatan och tigga som vi. 

På Göteborgs-Postens ledarsida går skribenten Jenny Sonesson så långt att hon jämför oss som tigger med prostituerade:

"Alla som prostituerar sig upplever inte att de utnyttjas och styrs av hallickar. Alla som tigger anser inte att de är offer för kriminella. Men det är uppenbart att prostitution och tiggeri bidrar till att göda kriminella nätverk som profiterar på människors utsatthet."

Vi som är kvinnor får inte sällan skamliga förslag av män som vill köpa sexuella tjänster av oss. I vår romska kultur är tiggeriet ovärdigt. Men prostitution är helt otänkbart och det är en svår kränkning att jämställa oss med dem som säljer sex, även om vi förstås vet att de som gör det också har det väldigt tufft.

Vi ser Sverige som en förebild

Givetvis håller vi med de politiker och debattörer som vill förbjuda tiggeriet om att Rumänien och Bulgarien borde ta ett mycket större ansvar för romer. Men vi undrar på vilket sätt det skulle bidra till en lösning i våra hemländer att Sverige gör på samma sätt och jagar i väg oss? 

Vi möter en del svenskar som uppenbart inte vill ha oss här. Ibland spottar man på oss, skriker åt oss eller pekar finger. Men i huvudsak är Sverige enligt oss befolkat av välvilliga människor. Vi ser Sverige som en förebild för de länder vi kommer ifrån. 

Med denna text ber vi inte om några kronor i muggen. Vi ber Sveriges politiker att fortsätta vara föredömen. Vi ber er att inte förbjuda vår enda chans till laglig försörjning. 

FOTNOT: Artikeln är skriven i samarbete med Göteborgs Räddningsmission och Föreningen Hem – två idéburna organisationer som arbetar med hjälpinsatser för fattiga EU-medborgare.

Mariușa Bărăgoi, från Rumänien, tigger i Göteborg

Georgeta Baicu, från Rumänien, tigger i Göteborg

Adeluța Dedu, från Rumänien, tigger i Göteborg

Ion Vasile, från Rumänien, tigger i Göteborg 

Mustafa Sherif, från Bulgarien, tigger i Göteborg 

Donka Pandakova, från Bulgarien, tigger i Göteborg

Rozalia Petrova, från Bulgarien, tigger i Göteborg

Sabka Georgieva, från Bulgarien, tigger i Göteborg

Pamela Căldăraru, från Rumänien, tigger i Stockholm 

Spania Brătianu, från Rumänien, tigger i Stockholm

Romeo Lăcatuș, från Rumänien, tigger i Malmö

Mădălina Bonculescu, från Rumänien, tigger i Malmö

Adrian Miroslav, från Rumänien, tigger i Malmö

Gina Ionescu, från Rumänien, tigger i Malmö

Florinel Lupu, från Rumänien, tigger i Malmö

Laurențiu Pandelică, från Rumänien, tigger i Malmö

Marius Lăcătuș, från Rumänien, tigger i Malmö

 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag