Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tidigare chef på F-kassan: Tusentals felaktiga beslut

I dag har den materiella rättssäkerheten till stor del satts ur spel, skriver Tomas Matts.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Tomas Matts är tidigare enhetschef på Försäkringskassan.

Försäkringskassan förmår inte verkställa lagstiftarens intention på grund av den undermåliga styrningen. 

Resultatet är att tusentals personer fått felaktiga beslut – ofta med katastrofala följder för den enskilde, skriver Tomas Matts, tidigare enhetschef på myndigheten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Januaripartierna är överens om att ändra lagstiftningen så att bedömningen mot ett normalt förekommande arbete tydliggörs.  Bland annat för de som har covid-19. Detta kommer tyvärr inte att hjälpa så länge Försäkringskassan fortsätter med sin formella styrning av regelverket. 

I Niklas Altermarks bok ”Avslagsmaskinen, byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring” (Verbal förlag 2020) är slutsatserna inte smickrande för Försäkringskassan. Kort sagt visar Altermark på att Försäkringskassans sätt att bedöma rätten till sjukpenning inte följer lagen. 

Utreder läkarna i stället för arbetsförmågan

Intentionen med försäkringen är att den sjukskrivne via läkarintyg ska intyga sjukdom. Därefter har Försäkringskassan utredningsskyldighet genom att objektivt leta efter saklig empiri i ärendet och i det ta hänsyn till alla relevanta omständigheter för att utreda arbetsförmågan. Det handlar i grunden om så kallad materiell rättssäkerhet. Antalet som utförsäkras i sjukförsäkringen har ökat markant de senaste åren. Det beror till stor del på att styrningen helt plötsligt ändras till en mer formell rättstillämpning. Ändringen gjordes trots att det inte skett någon ändring i lagen.  

Försäkringskassan fattar alltså ofta inte beslutet utifrån arbetsförmågan, något som regelverket uttryckligen kräver, utan utreder i stället läkarens förehavanden.

Försäkringskassan fokuserar därför i dag ofta på formella kriterier i den rättsliga styrningen. Många gånger har Försäkringskassan dragit in ersättningen utifrån de formella krav som man ställt på läkarintygets utformning.  Försäkringskassan fattar alltså ofta inte beslutet utifrån arbetsförmågan, något som regelverket uttryckligen kräver, utan utreder i stället läkarens förehavanden. 

Lagen kräver inte detta

De formella grunderna som läkaren skall bevisa ställer till det även vid nya sjukdomar som covid-19. Enligt lagen har läkaren krav att intyga diagnosen utifrån sin profession. Det finns inga krav att läkaren skall bevisa hur diagnosen fastställts. Inte heller finns det ett krav i lagen att läkaren skall bevisa kopplingen mellan oförmågan och sjukdomen. Det är just denna formella styrning av rättssäkerheten som saknar legal grund.  

I dag har den materiella rättssäkerheten till stor del satts ur spel och jag anser att mycket av förklaringen till detta står att finna i hur styrningen inom Försäkringskassan utformats. Det handlar både om den rättsliga såväl som den mål- och resultatinriktade styrningen. 

New public management

Försäkringskassan har en utpräglad mål- och resultatstyrning, starkt präglad av idéer från New public management. Denna styrning har lett till ”mätbara mål” som till exempel antal avstämningsmöten och antal planer för återgång. Det leder bland annat till styrande och förenklade processer som kraftigt försvårar individuellt ansvarstagande utifrån ärendets beskaffenhet. 

Det gör att handläggarens helhetsperspektiv och individuella bedömningar försvinner och förstärker ett fokus på formella saker. Det blir helt enkelt en maskin. Till högsta myndighetsledningen redovisas en mängd ”mätbara” indikatorer eller mål. Men dessa mål indikerar inte kärnan i uppdraget, nämligen att få materiellt riktiga beslut. 

Finns modet att ställa till rätta?

Försäkringskassan förmår inte att verkställa lagstiftarens intention på grund av den undermåliga styrningen inom Försäkringskassan. Resultatet är att tusentals personer fått felaktiga myndighetsbeslut från Försäkringskassan, ofta med katastrofala följder för den enskilde. 

Nu hoppas jag att regeringen och Försäkringskassan har modet att göra något åt saken.


Av Tomas Matts

Tidigare enhetschef på Försäkringskassan