Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Thomas Sterner: Visst har vi råd att höja bensinskatten

Foto: Kenneth Jonasson
Bensinskatten slår inte hårdast mot låginkomsttagarna utan folk som har råd - Håkan Juholt och Anders Borg måste visa mod, skriver Thomas Sterner.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

THOMAS STERNER
är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, specialiserad på ekonomiska styrmedel.

"Det ska löna sig att arbeta snarare än att röka och supa", sa finansminister Anders Borg i går när han presenterade vårpropositionen, med sänkt skatt på arbete - samtidigt som det kan bli dyrare att röka och dricka alkohol.
Men inte ett ord om höjd bensinskatt.
Politiskt är höjningar av skatten på bensin och diesel tveklöst en av de största utmaningarna.

Hela världen behöver minska sina totala utsläpp av växthusgaser med minst två procent per år, från och med i dag, om vi ska ha en god chans att undvika mer uppvärmning än två grader celsius. Eftersom vi har det materiellt så mycket bättre borde vi klara av att göra lite mer än andra för att skapa ett rättvist utrymme åt de fattigare länderna som fortfarande släpper ut mycket mindre per person.

Men vår syn på bilen och dess beskattning är oerhört laddad - och tyvärr präglad av föreställningar som stämmer dåligt med verkligheten.
Ett exempel är myten om att höjd bensinskatt drabbar människor med låga inkomster mest - att det är en så kallad regressiv skatt.
Farhågan att bensinskatten ska vara regressiv kan ha sitt ursprung i de första studierna som gjordes i USA på 80- och 90-talen. Men i USA har många fattiga människor bil eftersom det i stor utsträckning saknas alternativ som kollektivtransport. Så är det inte i Sverige. Ändå är missuppfattningen utbredd, även på hög politisk nivå.

S-ledaren Håkan Juholt berättade i veckan att Socialdemokraternas skattegrupp nu ska utreda hur en höjning av bensinskatten slår och att han kan tänka sig att höja bensinskatten - men bara "med några ören."
"Vi måste titta på bensinskattens betydelse rent fördelningspolitiskt också. Det är ju klart att det slår hårt mot landsbygden. Och den slår hårdare mot låginkomsttagare än höginkomsttagare", sa han till Smålandsposten.
Men vår forskning talar i stället för att bensin- och dieselskatten i Sverige är progressiv, med undantag för de med allra störst inkomster. Det är medel- och höginkomsttagarna som bär den största bördan från bensin- och dieselbeskattning.
Även om inte de fattigaste drabbas skulle det kunna vara så att landsbygden drabbas. Detta verkar dock inte generellt stämma. Det finns visserligen en del människor på landsbygden som har lång pendelsträcka men också många med kort genomsnittlig körsträcka. De med längst sträcka tycks vara folk som bor i kranskommuner till storstäder och arbetspendlar.

Vår metod bygger på att se hur mycket bensin- eller dieselskatt varje inkomstgrupp betalar som en andel av sina totala utgifter. De rika betalar naturligtvis mer bensinskatt än de fattiga, men det säger inget. Det som är avgörande för hur en skattehöjning slår är hur stor del bensinräkningen utgör av de totala utgifterna. Den andelen är lägst för den fattigaste decilen, tiondelen, och stiger sedan till decil åtta, sedan sjunker den en aning. Detta betyder att skatten är svagt progressiv.
Om Håkan Juholt vill vara helt säker på att en bensinskattehöjning gynnar de ekonomiskt mest utsatta i samhället kan han be skattegruppen att använda intäkterna till en skatteväxling, genom till exempel sänkt moms på mat.
Då kanske han vågar höja bensinskatten så att den verkligen kan göra skillnad. För klimatet är nivån på bensinskatten avgörande. Marginella höjningar gör marginell nytta.

Tyvärr är inte
dessa förslag populära, men det beror delvis på lobbyisterna. Det verkar politiskt mycket lättare att ge bort subventioner till "miljöbilar" än att höja skatten på fossila drivmedel, trots att det senare är mycket effektivare för miljön.
Och ur fördelningssynpunkt är kombinationen höjd bensinskatt och sänkt matmoms mycket bättre än miljöbilspremier. På sikt får vi hoppas att de politiker som förmår lösa allvarliga problem med bra styrmedel belönas av opinionen.


THOMAS STERNER

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!