Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Teorin om Estonias bogvisir stämmer inte

Vad orsakade hålet i skrovet? ”Havsbottnen där Estonia ligger – och två kvadratkilometer runtom – består av ett 20 meter tjockt lager med mjuk lera och slam”, skriver Lars Ångström.Foto: Dplay
Lars Ångström (MP) är tidigare riksdagsledamot i försvarsutskottet.Foto: Amir Nabizadeh/TT

Ett av de bärande bevisen för teorin om att bogvisiret orsakat Estonias förlisning stämmer inte.

Hålet i skrovet kan inte förklaras av klippor på botten, några sådana finns helt enkelt inte i området, skriver tidigare riksdagsledamoten Lars Ångström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Flera experter har pekat i samma riktning i diskussionen efter dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”. Skeppbyggnadsingenjören Hans Lidén är en av dem. I DN, under rubriken ”Låt Estonia vila i frid”, spekulerar han om att Estonia skulle ha kunnat glida över en klippa på botten och att det skulle ha orsakat hålet. Han anser att sjunkförloppet förklaras i haverikommissionens rapport om att bogvisiret helt enkelt lossnat och dragit ner ombordkörningsrampen i öppet läge. 

Tyvärr har Lidén helt fel.

Uteslutet att en klippa orsakat hålet

Havsbottnen där Estonia ligger – och två kvadratkilometer runtom – består av ett 20 meter tjockt lager med mjuk lera och slam. Det visar Sjöfartsverket omfattande bottenundersökning från 1995. Det var till och med så mjukt att man klagade över att det var svårt att få ankarfäste. Några bergsformationer eller klippor existerar inte. Ett 15 000 ton tungt fartyg ”glider” heller inte omkring. Estonia gick ner med aktern först och lade sig sedan mjukt ner, vartefter luften gick ut ur fören.

Estonias bogvisir.Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Inte heller teorin om att bogvisiret öppnat rampen stämmer. Rampen var fäst i hydralik och säkerhetsvajrar och stack upp i en ficka i visiret. Haverikommissionens spekulation var att vågkrafterna mot bogvisiret var så enorma att det sågade sig genom ett tjockt däck. Och när visiret lossnade skulle det ha dragit ner rampen i öppet läge. 

Säkerhetsvajern är intakt

Men bogvisiret som bärgades visade inga märken överhuvudtaget inne i fickan där rampens övre del befunnit sig under de stora sågande rörelserna. På haverikommissionens film SHK B40e syns dessutom den ena säkerhetsvajern intakt i sitt fäste, med bulten iskruvad i schackeln. Den har alltså inte alls slitits av som haverikommissionen påstår. Ett av de bärande bevisen för teorin om visiret som orsakat olyckan stämmer således inte.

Ta reda på vilka som omedelbart efter förlisningen var nere vid vraket och försökte/skaffade sig tillträde till lastdäcket.

Ett föremål på mellan 1 000 och 5 000 ton måste ha gått in i sidan på Estonia i 2–4 knop för att åsamka det stora hålet på 4 x 1,2 meter som finns på Estonia, enligt professor Jörgen Amdahl på Norges Teknisk/naturvetenskapliga universitet i Trondheim. 

Detta hål finns inte med i haverikommissionens rapport och det saknas dokumentation av skrovet. Spekulationen om att bogvisiret slitit upp främre rampen och därmed hela fören på båten lanserades av den svenska statsministern redan dagen efter förlisningen. 

Vilka var nere vid vraket strax efter?

För att nå klarhet krävs en omfattande ny utredning. Den måste undersöka om kollisionen mot Estonia också skadat den tomma barlasttanken på styrbords sida som är placerad i samma område. 

En ny utredning måste också ta reda på vem som ansvarade för den militära lasten ombord under förlisningsnatten samt vilka som omedelbart efter förlisningen var nere vid vraket och försökte/skaffade sig tillträde till lastdäcket.

Låt andra länder utreda

Men de länder och expertmyndigheter vars haveriutredning 1994 underlät de tre mest basala undersökningarna som kontroll av skrovet, kontroll av lastdäcket och intervju med samtliga vittnen har ingen trovärdighet. Det räcker nu. Låt IMO (FN-organet International Maritime Organisation) tillsätta en oberoende och transparant utredning och låt Sverige, Estland och Finland få observatörsstatus.

 

Av Lars Ångström

Fd riksdagsledamot (MP) i försvarsutskottet