Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tegnell-dyrkandet visar skadlig del av vår kultur

Statsepidemiolog Anders Tegnell pryder både t-shirts och tatuerade kroppar och kallas för ”landsfader”. I morgon sommarpratar han i Sveriges radio.Foto: MATTIAS AHLM/SR
Måns Höög.

Det är hög tid för gemene svensk att se konsensuskulturen i vitögat. Ta en rejäl funderare innan du köper en t-shirt med texten ”All makt åt Anders Tegnell, vår befriare”, skriver Måns Höög.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. ”Anders Tegnell hyllas som träskulptur”, ”Anders Tegnell har blivit mode – T-shirt, merch och tavlor”, ”Anders Tegnell – här är hans fru Margit” och ”Anders Tegnell om att kallas landsfader”.

Artikelrubriker såsom dessa autentiska exempel har florerat flitigt i svensk nyhetsmedia de senaste månaderna. Medan övriga världen debatterat svensk inrikespolitik har nämligen svenskarna förenats i en märklig personkult kring Anders Tegnell och ett förtroende för den statliga coronahanteringen Sifo kallat ”anmärkningsvärt starkt”. Detta är i en situation där Sverige tydligt går emot den internationella strömmen, ett nästintill övertydligt uttryck för Sveriges pompösa nationella självbild och landets osunda konsensuskultur. 

Bästa Sverige är bäst

Konsensuskulturen, att svensken tenderar att tycka som kollektivet – vilket det paradoxalt tillhör konsensus att förneka – har likväl beskrivits av flertalet statsvetare och historiker, samt i UD:s studie Bilder av Sverige i utlandet. ”Svenskar skiljer sig i att de har svårt att vara oense [...] Det är svårt att få svenskar att medge att andra kan ha det bättre än man har det i Sverige”, framhålls det. 

Likt en flock fotbollssupportrar ”hejar” man fram FHM i en epidemiologisk landskamp mot den övriga världen

Svenska folkets beteende under coronakrisen är ett tydligt exempel på detta. Det råder nämligen konsensus i Sverige om att Sverige är bäst. Vi kan vara en ”humanitär stormakt”, men helst utan att ta emot invandrare. Vi kan ha ”världens första feministiska regering”, men utan att ha haft en kvinnlig regeringschef. Varför kan vi då inte vara bäst på epidemiologi, trots höga dödstal och en värld som gör tvärtom? 

Epidemiologisk landskamp

Folkhälsomyndighetens förtroende ökade snabbt till hela 80 procent i maj, samtidigt som Facebookgrupperna ”Vi stöttar Anders Tegnell & Co” och ”Anders Tegnell fan club”, vilka framhåller att kritiska kommentarer om Tegnell och FHM raderas, kvickt nådde 120 000 medlemmar. 

Oavsett nationstillhörighet eftersöker människan ökad sammanhållning i kristider, vilket i Sverige orsakar att landets höga tilltro till statsmakten stärks. Men då svensken gärna tycker som kollektivet övergick coronasammanhållningen raskt till att bli ett konsensusförtroende, inköp av Tegnelltröjor och att likt en flock fotbollssupportrar ”heja” fram den svenska Folkhälsomyndigheten i en epidemiologisk landskamp mot den övriga världen. 

Flocktänkande före flockimmunitet

Den övriga världens kritik ruckar inte på den konsensuskulturella självbilden, liksom beskrivet i UD:s studie: ”det är en mentalitet som kan liknas vid en gummivägg utan respons”. Flocktänkandet kommer före flockimmuniteten i Sverige.

Även om en generell tillit till statsmakten är samhälleligt gynnsam är det konsensus som utvecklats under coronakrisen en ofördelaktig kulturell tendens, oavsett hur coronastrategin slutligen artar sig. En konsesuskultur av svenska mått riskerar att alstra snedvridna lägesbilder, tangera konformism samt skapa märkliga politiska opinionssvängningar (lex. migrationspolitiken) som vållar mer skada än nytta – i denna fråga såsom andra. 

Tänk själv i stället

Det är hög tid för gemene svensk att se konsensuskulturen i vitögat, att stundom utmana ens egen och kollektivets ståndpunkt samt inse att något inte automatiskt blir sanning för att kollektivet tror eller anser det. Inte heller i fallet med Sveriges coronahantering. 

Kontemplation över dessa frågor bör vara obligatorisk innan svensken köper en t-shirt med Anders Tegnells ansikte och texten ”All makt åt Anders Tegnell, vår befriare”. Annars riskerar konsensuskulturen omsider att få impulsiva önskningar såsom denna infriade. Och då kommer säkerligen konsensus snart vara att tycka helt tvärtom.

 

Av Måns Höög

Moderator, debattföreningen Ungdomsperspektivet