Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Tänk på oss bönder när du klagar på priserna

Tobias Baudin (S) och Magnus Persson (SD) debatterar arbetskraftsinvandring i Expressen Debatt.
Kajsa Petersson, Arlabonde och kretsordförande Dalarna.
Foto: Privat
Emma Hultman, Arlabonde och kretsordförande Småland.
Foto: Privat
Joachim Aaby-Ericsson, Arlabonde och ordförande Sydsvenska kretsen.
Foto: Privat
Andreas Strandberg, Arlabonde och kretsordförande Värmland.
Foto: Privat
Anna Vägermark, Arlabonde och kretsordförande Södra Norrland.
Foto: Privat
Ewa Lööw, Arlabonde och kretsordförande Örebro.
Foto: Privat
Hans Andersson, Arlabonde och kretsordförande Sörmland.
Foto: Privat
1 / 8

Vi bönder drabbas hårt av höga kostnader och en svag krona. 

Eftersom hushållen inte lägger lika stor del av sin ekonomi på mat som tidigare så är prisökningen inte lika dramatisk som många tror, skriver 15 Arlabönder. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I debatten om höga matpriser intervjuas såväl ekonomer som politiker, handlare och konsumenter. Men tyvärr är det alldeles för få av oss bönder, som producerar maten, som får komma till tals. Vi är oroade både över situationen och över svaren vi hör från ekonomer och politiker. 

Att de svenska matpriserna ökat kraftigt beror på flera stora omvärldsfaktorer såsom pandemin, kriget och klimatet. För många av oss bönder har de senaste åren varit några av de mest dramatiska vi varit med om i våra verksamheter. 

När kostnaderna för foder, gödning, drivmedel och energi ökade rekordartat var det tack vare att vi kunde få mer betalt för mjölken, i kombination med krisstöd från regeringen, som gjorde att 2022 för många trots allt innebar ett hyfsat resultat. Det var helt nödvändigt med tanke på hur tidigare år sett ut och de investeringar som behövs framåt. 

Höga kostnader

Även om energipriserna nu har dämpats är kostnaden för andra insatsvaror fortsatt höga. Samtidigt ser vi nu en valutaeffekt där den försvagade svenska kronan bidrar till dyrare import vilket påverkar både importerade livsmedel och insatsvaror till svenska jordbruket.

Vi ser väldigt allvarligt på om Riksbanken och politiker nu anser att man ska bekämpa inflationen genom att försämra hushållens köpkraft, sätta pristak på maten eller uppmana konsumenter att välja billigare produkter som ofta är importerade. 

Faktum är att vi svenskar lägger betydligt mindre av våra inkomster på mat i dag än vad vi gjorde för 40 år sedan. Ungefär 13 procent av hushållens utgifter går till livsmedel. Samtidigt har våra kostnader för boende och annan konsumtion ökat kraftigt. 

En ensidig jakt på billig mat kommer att stå oss dyrt i framtiden.

Om livsmedelspriserna ökar med 20 procent per år innebär det en betydligt mindre dramatisk effekt på hushållens ekonomi än om boende, el och uppvärmningskostnaderna, som står för hela 25 procent av hushållens utgifter, ökar med lika mycket. 

Anledningen till att matpriserna hamnar i fokus är troligtvis att det är vardagliga ofta-köp där prisjämförelsen är enkel att göra. Av samma anledning är prispressen hög och för oss som är först i livsmedelskedjan är marginalerna små. 

Vi svenska bönder har dessutom relativt höga produktionskostnader och höga krav inom miljö och djuromsorg. Det har gjort att svensk livsmedelsproduktion har svårt att konkurrera med låga priser och de svenska produkterna i stort utsträckning finns i premiumsegmentet som drabbas hårdast när hushållsekonomin blir tuff.

Stor oro

Vi ser med stor oro på om man tror att inflationen ska bekämpas med prispress på livsmedel genom att försämra hushållens köpkraft och därmed efterfrågan. Höjda räntor kommer inte leda till att det blir billigare att producera mat, tvärtom är vi många lantbrukare som gjort eller står inför investeringar som behöver finansieras inte minst för att göra produktionen ännu mer hållbar. 

I stället behöver samhället fokusera på åtgärder som snabbt får ner de bakomliggande kostnadsökningar som driver inflationen. Parallellt behöver politiken fokusera på hur det svenska jordbruket och svensk livsmedelsproduktion ska bli mer motståndskraftigt för turbulens i omvärlden. Reglerna för att vara lantbrukare måste bli enklare och vi måste utveckla en konkurrenskraftig svensk produktion som gör oss mindre beroende av importerat foder, gödsel och bränsle. 

Men i slutänden måste också handeln och konsumenterna se värdet i en hållbar svensk matproduktion. Som svenska mjölkbönder vill vi fortsätta producera näringsrika livsmedel i samklang med djuren och naturen. En ensidig jakt på billig mat kommer att stå oss dyrt i framtiden. 


Av Anna Vägermark

Arlabonde och kretsordförande Södra Norrland

Anders Christensson

Arlabonde och kretsordförande Halland

Andreas Strandberg

Arlabonde och kretsordförande Värmland

Elin Johansson

Arlabonde och kretsordförande Sjuhärad 

Emma Hultman

Arlabonde och kretsordförande Småland

Ewa Lööw 

Arlabonde och kretsordförande Örebro

Hans Andersson

Arlabonde och kretsordförande Sörmland

Håkan Nilsson

Arlabonde och kretsordförande Jämtland

Joachim Aaby-Ericsson

Arlabonde och ordförande Sydsvenska kretsen

Johan Karlsson

Arlabonde och kretsordförande Kalmar

Kajsa Petersson 

Arlabonde och kretsordförande Dalarna

Mats Larsson 

Arlabonde och kretsordförande Skaraborg

Magnus Svensson

Arlabonde och kretsordförande Östra Götaland

Sandra Danielsson

Arlabonde och kretsordförande Öland

Thomas Bäck

Arlabonde och kretsordförande Uppland

Malin halverade sina matkostnader: ”Känns lite absurt”

Malin Hjortmak och hennes man har tre barn. Familjen har hälften så höga kostnader som en genomsnittsfamilj. Genom gedigen planering och en en jakt på priser sparar hon tusentals kronor varje månad. "Ibland blir det tre butiker som får ett besök”, säger Malin om hennes mathandlingar.