Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sveriges hyresreglering behöver avskaffas helt

Hur har det gått för dem som hamnat i miljonprogram som Bergsjön? Lägenheterna är i stort behov av renoveringar med kostnader på mellan 300 och 500 miljarder. Områdena har en omfattande kriminalitet, skriver Roland Andersson. Foto: ADAM IHSE/TT
Roland Andersson är professor emeritus vid Kungliga tekniska högskolan. Foto: RIKARD ARVIDSSON

Varför argumenterar vänstern för en hyresreglering som bidrar till stora klyftor mellan folk i städers attraktiva delar och i förorterna? skriver professor emeritus Roland Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Hyresregleringen infördes under andra världskriget med en stor bostadsbrist som följd. I början av 1960-talet stod 100 000 personer i Stockholms bostadskö under tio år för att få en lägenhet. Det var mot dem bakgrunden som de tre skjutjärnsjournalisterna Orup, Ortmark och Olivecrona intervjuade statsminister Tage Erlander i tv om bostadspolitiken inför kommunalvalet år 1966.  Orup frågade om vilket råd statsministern ville ge till ett ungt bostadslöst par utan kapital.

”De får ställa sig i bostadskön givetvis” svarade Erlander.

Statsministerns raka svar väckte stor uppståndelse och bidrog till att Socialdemokraterna förlorade stort i kommunalvalet år 1966. Inför riksdagsvalet 1968 kampanjade de med miljonprogrammet som man tidigare hade beslutat om. 100 000 lägenheter skulle byggas varje år under tio års tid, med statliga lån till låga räntor. Det valet gick bättre. 

Bostadsbristen större än någonsin

Men nu står 660 000 personer i Stockholms bostadskö under tio till tjugo år för att få en lägenhet. Bostadsbristen är större än någonsin och ökar, trots försöken att bygga bort den med byggsubventioner. Erlanders svar till de bostadslösa gäller än. 

För en ombildning av en hyresrätt i centrala Stockholm betalade en bekant 487 000 kronor och sålde den för åtta miljoner.

Samtidigt har utbudet av hyresrätter minskat, med 82 000 under perioden 1991–2015. Hur är det möjligt? 147 000 hyresrätter i Stockholm ombildades under denna period. Nytillskottet var 65 000. Skillnaden blir just 82 000. (Finanspolitiska Rådets delrapport år 2017).

Genom ombildning till bostadsrätter har innehavare av hyresrätter kunnat realisera det kapitaliserade värdet av låga reglerade hyror med stora vinster. Ett konkret exempel. För en ombildning av en hyresrätt i centrala Stockholm betalade en bekant 487 000 kronor och sålde den för åtta miljoner. 

Hisnande renoveringsnota 

Hur har det då gått för dem som hamnat i miljonprogrammets lägenheter i Stockholms förorter som i Skärholmen, Husby, Tensta-Rinkeby och i Göteborgs som i Bergsjön och Biskopsgården? Lägenheterna är i stort behov av renoveringar med kostnader på mellan 300 och 500 miljarder kronor enligt Boverket. Områdena har en omfattande kriminalitet. Här kan inga stora vinster göras genom ombildning. Varför argumenterar vänstern för en hyresreglering som bidrar till stora klyftor mellan folk i städers attraktiva delar och i förorterna? 

Enligt Januariavtalet mellan de liberala partierna och regeringen ska hyresregleringen avvecklas för nybyggda hyresrätter. Det gäller endast någon procent av hela beståndet av hyresrätter. Det ger marknadshyror för nybyggda hyresrätter i förorterna medan de låga reglerade hyrorna i städernas attraktiva delar är kvar. Med en så begränsad avveckling kommer bostadsköer att finnas under lång tid för de attraktiva hyresrätterna i städernas centrala delar. 

Avveckla all hyresreglering

Hyresregleringen bör därför avvecklas för hela beståndet. Det bör ske under en övergångsperiod, säg sex till tio år, för att ge hyresgäster tid att anpassa sig till marknadshyror. Besittningsrätt ska gälla för den tid som avtalas om i kontrakt. Eftersom hyresgäster med låga inkomster kan bli ”strandsatta” vid marknadshyror bör de få generösa bostadsstöd. Slopade byggsubventioner och en skatt på hyreshöjningar kan bidra till att finansiera stöden. 

Med marknadshyror för hela beståndet av hyresrätter kommer detta att utnyttjas mera effektivt, en stor samhällsekonomisk vinst. Erlanders svar till de bostadslösa kommer inte längre att gälla för den miljon människor som står i de tre storstädernas bostadsköer. 

 

Av Roland Andersson 

Professor emeritus, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm