Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige sviker eleverna i förorten – det är ynkligt

Sofia Damm. Riksdagsledamot (KD) och integrationspolitisk talespersonFoto: LENNART MOLIN / LENNART MOLIN
Bara 31 procent uppnådde kunskapskraven på Värner Rydén-skolan i MalmöFoto: PEO MÖLLER / KVP/EXPRESSEN

Sveriges integrationsskuld syns extra tydligt i grundskolan.

Det är en ynkedom att barnens uppväxtmiljöer har tillåtits bli så dålig.

Sverige sviker eleverna i förorten, skriver Sofia Damm (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige har under lång tid byggt upp en betydande integrationsskuld som har skadat landet och som hindrat invandrares etablering. En hög invandring i kombination med en svag integrationspolitik har gjort att nyanlända inte blivit en del av samhällsgemenskapen.

Integrationsskulden syns extra tydligt i skolan. Var tredje elev i de utsatta områdena når inte gymnasiebehörighet, enligt en granskning av tidningen Grundskolan. Samhället har satsat miljarder på de här skolorna men det är inte enbart pengar som löser problematiken.

Bara för att man växer upp i ett utsatt område ska man inte vara dömd till ett liv i utanförskap, men i praktiken halkar barn med utländsk bakgrund efter alltmer i skolresultaten.

Många av dagens integrationsproblem visar sig i skolan. EBO-lagen, att asylsökande har rätt att bosätta sig var man vill, har starkt bidragit till en segregerad skola och behöver avskaffas. Vi har högst andel elever i Europa som inte kan delta i PISA-mätningarna, på grund av för dåliga språkkunskaper.

De låga förväntningarnas rasism

Samhället förväntar sig nästan att skolorna ska misslyckas, vilket syns på hur Skolverket mäter olika skolors resultat. Man använder nämligen en statistisk modell vid namn SALSA, som tar in faktorer som anses ”bortom skolans kontroll”. Med detta menas bland annat andelen elever med invandrarbakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå, faktorer som Skolverket menar att svenska skolan är oförmögen att korrigera för.

Enligt SALSA är det ungefär 75 procent av landets grundskoleelever som bör klara godkänt i alla ämnen men i vissa utanförskapsområden som Värner Rydén-skolan i Malmö förväntas hälften klara godkänt, den andra hälften misslyckas. Då kan man inte bli överraskad när det faktiska resultatet blir ännu sämre, då bara 31 procent uppnådde kunskapskraven på skolan. Ett sådant tänk brukar kallas för de låga förväntningarnas rasism.

Ställ högre krav

Med rätt verktyg går det att vända utvecklingen i en utsatt skola. Lorraine Monroe lyfte FDA-skolan i Harlem, med en utsatthet som inte går att hitta i Sverige, till att bli en av New Yorks bästa.

Monroes modell bygger på tydliga kontrakt mellan skola, föräldrar och elever som slår fast ansvarsfördelning och regler. Höga krav på eleven och nära samarbete mellan personal och föräldrar. För den som har det svårt hemma erbjuds läxhjälp utanför lektionstid. Den elev som är stökig, blir snabbt varse var dörren är någonstans.

Vi måste släppa gamla idéer. Vi måste sluta med ”lägga huvudet på sned”-mentaliteten som har förgiftat svensk skola. Sveriges ena regeringsparti Miljöpartiet håller inte med. De vill nämligen omfördela elever för att förbättra skolresultaten i utsatta områden. Det är helt fel. Eleverna är i skolan för sin skull, inte för skolans och inte heller för Miljöpartiets.

Vi vill inte sänka taket

Vi vill inte sänka taket för vad svensk skola och svenska elever ska prestera.

Föräldrar som pratar dålig svenska har svårare att engagera sig i barnens skolgång. En långsiktig politik måste därför höja språkkraven inte bara för att föräldrarna ska få jobb, utan för att deras barn ska klara skolan.

Ordning och reda måste tillbaka in i svenska klassrum genom föräldrakontrakt enligt Monroe-modellen som skapar tydliga förväntningar och ansvarsfördelning för en mer kunskapsfokuserad skola.

Med en sådan politik lyfter man golvet för svensk skola och så skapas bättre integration i landet. Det är ynkedom att barnens uppväxtmiljöer har tillåtits försämras till denna grad, barnen ska vara i fokus för integrationen.

Sofia Damm

Riksdagsledamot (KD) och integrationspolitisk talesperson