DEBATT | NATO. Under 2000-talet har vi sett hur Turkiet steg för steg har omvandlats till en fullständigt, auktoritär stat. Tidigare fanns förhoppningar om att Turkiet skulle kunna bli en sekulär demokrati som på sikt även skulle kunna ingå i den europeiska gemenskapen. Efter år av islamisering, strypt press och förföljelse av den kurdiska befolkningen verkar den förhoppningen vara ett minne blott. Turkiet har inget i de västliga demokratiernas försvarssamarbete att göra. Det är i stället hög tid för Nato att fundera över Turkiets uteslutning ur gemenskapen.
Turkiet är en belastning
I och för sig är Turkiet i praktisk mening inte längre en del av Nato. Landet deltar inte i Nato-ledda insatser, i Syrien strider Turkiet mot USA-stödda trupper och nyligen fryste landet fyra amerikanska ministrars eventuella tillgångar i Turkiet. Då Turkiets bristande respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer är en belastning borde Nato löpa linan ut och utesluta landet.
För Liberalerna är demokrati, mänskliga rättigheter och frihandel de enda medlen för att lösa de globala utmaningarna. Vi vill därför exempelvis ställa krav på demokratiska framsteg för att erhålla svenskt bistånd. Vi vill skärpa kraven på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i EU. Vi har infört ett demokratikriterium vid export av krigsmateriel, vi vill införa ett demokratikrav för medlemskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Samma sak bör även gälla för Nato, en organisation som tillkom för att skydda den västerländska demokratin borde ställa krav på demokrati för medlemskap.
LÄS MER: Varningen till Sverige – när Baltikum rustar för krig
Grundproblemet med Sveriges Nato-hållning
Vi kan dock inte ställa några krav på en organisation vi inte är medlemmar i. Det är grundproblemet med hela Sveriges inställning till Nato. Vi förväntar oss hjälp och stöd vid krissituationer, men vi är inte beredda att hjälpa andra demokratier vid motsvarande kriser genom ett Nato-medlemskap. Vi förväntar oss att organisationen ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter, men håller oss utanför varje möjlighet att kunna påverka Natos inriktning. För Liberalerna är ekvationen glasklar. Vi behöver Nato för att garantera tio miljoner svenskars frihet och vi vill att Nato ska bli en mer liberal organisation. För att påverka Natos inriktning och säkerställa vår frihet måste vi därför bli medlemmar.
I valet mellan baltisk demokrati och rysk diktatur får Sverige aldrig någonsin tveka.
Genom att vara medlemmar i Nato får vi inte endast försäkran om stöd vid händelse av kris och krig. Genom medlemskapet följer också möjlighet att forma organisationens politik i förening med nationell vetorätt. Liberalerna vill bland annat använda svenskt inflytande för att införa ett demokratikrav. Men för oss handlar det också om solidaritet. Efter Rysslands annektering av Krim och Georgien är oron för krig stor i Baltikum. Men för de baltiska länderna utgör Sverige en säkerhetspolitisk osäkerhet. Man vet inte riktigt var vi står. I valet mellan baltisk demokrati och rysk diktatur får Sverige aldrig någonsin tveka.
LÄS MER: Stoltenberg: Det finns ingen garanti för att Sverige får hjälp från Nato
Försvarsanslaget ska upp till två procent av BNP
Sverige bör så snart möjligt bli en fullvärdig medlem i Nato och samtidigt på allvar rusta upp vårt nationella försvar. Liberalerna har budgeterat för att försvarsanslagen inom tio år åter ska uppgå till minst två procent av BNP.
Det är dags att rehabilitera den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Det finns inget alternativ till medlemskap i Nato och förstärkning av vårt svenska försvar. Vi är helt anpassade och förberedda för Nato-medlemskapet. För Ryssland blir det endast en bekräftelse på ett redan känt förhållande. Demokratiernas försvarsförbund bör bestå av demokratier. Därför bör Sverige ansluta sig och Turkiet lämna. Mänskliga rättigheter och demokrati är ett effektivt vaccin mot förtryck och ofred.
Av Allan Widman
Ordförande i försvarsutskottet (L)
Fredrik Malm
Utrikespolitisk talesperson (L)
