Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige måste höja försvarsförmågan

Sveriges nye ÖB Micael Bydén har en gedigen bakgrund och ett väldigt gott anseende. Men han har stora utmaningar framför sig, skriver Oscar Jonsson.
Foto: Henrik Montgomery/TT och privat

Den tidigare regeringen avskaffade värnplikten utan att ett genomtänkt system och incitament för att behålla och locka soldater fanns.

Nu sitter de på regementen med låg lön och utan bra verksamhet, och slutar i förtid.

Det är det första nye ÖB måste ändra på, skriver Oscar Jonsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I fredags tillkännagavs det att flygvapenchefen och generalmajoren Micael Bydén blir Sveriges nya Överbefälhavare. Bydén har en gedigen bakgrund och ett väldigt gott anseende. Vidare kommer han sitta på ett starkt mandat efter att Moderaternas försvarspolitiska talesperson, Hans Wallmark, sagt att alliansen skulle ha valt samma ÖB.

Däremot finns det många utmaningar för Försvarsmakten och Bydén.

Nuvarande ÖB Sverker Göranson sade att underfinansieringen av Försvarsmakten leder till en oacceptabel risktagning både på kort och lång sikt. För att detta ej skulle vara fallet behövdes 5 miljarder extra per år, Försvarsmakten fick två miljarder och ytterligare uppgifter.

Det ekonomiska trångmålet är kontexten som ramar in de övriga utmaningarna. Försvarsmakten lyfter fram fyra fokusområden för att höja effekten i sin strategiska inriktning från 2015: tillgänglighet, tröskeleffekt, trovärdighet, och tillsammans.

På fredagens presskonferensens berättade Bydén att personalförsörjningen är den största utmaningen. Det knyter an till tillgänglighet. Den tidigare regeringen avskaffade värnplikten utan att ett genomtänkt system och incitament för att behålla och locka soldater var på plats. Även fast grundlönerna är låga lockas soldaterna med ledighet och de extra pengar som övertid och övningsdygn ger.


Personal och övningar är det första som det skärs ner på när ekonomin inte räcker.

Det medför att soldaterna sitter på regementen med låg lön och utan bra verksamhet, och då slutar de i förtid. Är personalrotationen för hög skapas ingen sammanhängande förmåga, utan enheten måste börja om från början.

Med tröskeleffekt menas ett försvar som avskräcker en potentiell angripare att eskalera en konflikt. För att skapa tröskeleffekt krävs att Försvarsmakten hänger ihop och fungerar som en helhet. Vidare finns det speciella förmågor som kan höja tröskeln på egen hand, en sådan förmåga är långräckviddig markmålsförmåga.

Med kryssningsrobotar skulle det gå att påverka en motståndare där den är sårbar och inte bara i där den angriper landet. Förmågan är då defensiv och vetskapen att Sverige skulle besitta en sådan är del av den avhållande effekten som söks. Emellertid kostar detta och, även fast kryssningsrobotar diskuterats sedan första Irak-kriget 1991, har Sverige fortfarande inte anskaffat några.

Trovärdighet kommer ifrån en kombination av relevant verksamhet med rätt resurser och förmågan att kommunicera det. Under informationsdirektören Erik Lagerstens ledning har det sistnämnda förbättrats avsevärt och Försvarsmakten har tagit en större roll i det offentliga samtalet. Försvarsmakten ligger dock lågt i mätningarna om förtroende för statliga myndigheter. Det är en situation som Bydén måste förändra.


Trovärdighet handlar också om en balans mellan uppgift och resurser.

På den punkten slog Riksrevisionen 2014 fast att uppgifterna till Försvarsmakten är för otydliga vilket medför att det är svårt att få verksamheten att hänga ihop.

Tillsammans innebär att såväl myndighetssamverkan som våra internationella samarbeten måste fungera. Den nuvarande regeringen pekade i vårens proposition ut att samarbetet med USA ska fördjupas. Det är något Bydén är väl lämpad för, med sin bakgrund som flygattaché i Washington. 

Det finns många utmaningar på många fronter att ta sig an för den nye ÖB, men samtidigt har en över tjugo år lång trend att dra ner på Försvarsmaktens anslag brutits och stödet för ökade försvarsanslag ökat. Mot den bakgrunden kan Bydén nu nå framgång bland betydande utmaningar.


Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid King’s College London