Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi är dåligt rustade – fler måste välja svensk mat

Även enstaka störningar kan påverka matproduktion och distribution. Plötsligt gapar butikshyllorna nästan tomma. Det är dags att tala klarspråk: Vi är dåligt rustade, skriver debattörerna. Foto: THOMAS PERSSON
Margareta Malmquist, bonde i Södermanland. Foto: LRF
Sybil Sundling, bonde i Västerbotten. Foto: LRF

Så här efter storhelgerna känns tanken på matbrist långt borta. Men den hotar runt hörnet – en transportstörning är allt som krävs.

Vid ett skarpt läge skulle den mat som vi producerar själva i Sverige bara räcka till hälften av invånarna, skriver 16 LRF-bönder.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | LIVSMEDEL. Sverige har levt i fred sedan 1814. Vi har vant oss vid att så ska det alltid vara. Men i en allt oroligare omvärld börjar Sverige nu rusta upp det militära försvaret. Försvarsberedningen säger att varje familj eller enskild individ måste kunna klara sig helt på egen hand i en vecka. Vad få tänker på är att även enstaka störningar kan påverka matproduktion och distribution. Det kan handla om långvariga elavbrott, snöoväder med transportkaos eller att dator-, mobiltelefontrafik och IT-system slås ut. Plötsligt gapar butikshyllorna nästan tomma. Det är dags att tala klarspråk: vi är dåligt rustade.

Vi litar på importen, som varannan tugga består av. Självförsörjningsgraden har sjunkit till 50 procent - jämför med 80 i Finland. 

Tillgång till mat, el och värme samt en fungerande global handel har gjort oss blinda för hotet – brist på mat. Vi svenska bönder har i dag ingen möjlighet att i ett krisläge snabbt producera mer mat. Att odla och förädla ett kilo vetemjöl tar faktiskt ett och ett halvt år. En allvarlig kris skulle innebära att hälften av oss i Sverige skulle tvingas gå hungriga. 

 

LÄS MER: Hur kan Arla se sina bönder i ögonen?

 

Kraftig försämring sedan 90-talet

Förmågan att långsiktigt kunna producera mat har prioriterats bort i vårt moderna samhälle. Vårt krismedvetande har vaggats till sömns när vi blandat ihop trygg inhemsk tillgång med importberoende. Konservburkar på hyllan kan fungera som reservproviant i någon vecka. Men var får vi tag på nya när de är uppätna?

I början på nittiotalet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. Vi är betydligt fler svenskar i dag, men vi producerar inte mer mat. Vi litar på importen, som varannan tugga består av. Självförsörjningsgraden har sjunkit till 50 procent - jämför med 80 i Finland.

Fler måste välja svenska produkter om vi bönder ska kunna stärka jordbruket långsiktigt och hållbart. Först då kan vi leverera mat till butiken även om det värsta inträffar. 

Förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Vår egen produktion av spannmål, sockerbetor, morötter, ägg och mejeriråvaror är godtagbar. Men för att klara behovet av frukt, grönsaker och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import. 

Några veckor skulle Sverige stå pall, sedan skulle många matvaror vara slut, maskiner sluta fungera, bränsle och reservdelar ta slut på gårdarna.

Någonstans på vägen tappade vi stoltheten

Vi som producerar mat till folket kräver en rad åtgärder för att Sverige ska stå stabilt och kunna överleva. Vi behöver din hjälp som medborgare:

1. Välj svensk mat 

Tänk efter vilken mat du köper. Både hemma och på restaurang, här och nu. Fler måste välja svenska produkter om vi bönder ska kunna stärka jordbruket långsiktigt och hållbart. Först då kan vi leverera mat till butiken även om det värsta inträffar. En ökad produktion i Sverige är en bra försäkring i orostider.

2. Var stolt över svenska hållbara råvaror

Någonstans på vägen tappade vi stoltheten över våra svenska råvaror och kunskapen om bondens arbete. Var stolt över skånsk potatis i Janssons frestelse, gula ärtor i soppan, västerbottnisk ost i pajen, norrbottniskt korn i tunnbrödet och svenskt nötkött i Wallenbergaren.

3. Välj en politiker i höst som bryr sig om mat

Se till att de politiker som väljs i september 2018 har svensk mat på sin agenda. Politikerna måste aktivt arbeta för svenska råvaror i offentlig upphandling och en ökad livsmedelsproduktion. Det är viktigt för bonden, konsumenten, handeln, mattillverkaren och myndigheten.

Bondesverige är garanten för stärkt livsmedelstrygghet. Vi bönder står med uppkavlade ärmar. Ge oss möjligheten att stärka svensk mat så kör vi.

 

Av svenska bönder från norr till syd:

Sybil Sundling, Västerbotten 

Maria Jonsson, Gästrikland

Patrik Ohlsson, Värmland

Daniel Folkesson, Värmland

Margareta Malmquist, Södermanland 

Kjell Johansson, Södermanland

Tomas Olsson, Mälardalen 

Åsa Sikberg, Mälardalen

Lars Gezelius, Västra Götaland

Ulrika Persson, Halland

Christina Nilsson, Halland

Per Nilsson, Halland

Anders Richardsson, Halland

Marianne Andersson, Skåne

Per Johansson, Skåne

Emil Sällvik, Skåne

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!