Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sverige borde gjort som övriga Norden

Sverige har valt färre och mjukare åtgärder för att minska smittspridningen än övriga nordiska länder. Resultatet är fler dödsfall än samtliga nordiska länder tillsammans, skriver debattörerna.Foto: HANNA BRUNLÖF WINDELL
Aron Emilsson (SD), ordförande för partigruppen Nordisk frihet i Nordiska rådet.Foto: SD
Lulu Ranne, Sannfinländarna. Vice ordförande för Nordisk frihet.
Liselott Blixt, Dansk folkeparti. Ledamot i Nordisk frihet.

Svenskar ses nu som en risk i grannländerna.

Hade man initialt i coronakrisen samordnat en gemensam nordisk linje hade utkomsten kunnat se mycket annorlunda ut än vad den gör i dag, skriver SD:s, Sannfinländarnas och Dansk folkepartis representanter i Nordiska rådet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. 2019 beslutade de nordiska statsministrarna om visionen att Norden på sikt ska vara världens mest hållbara och integrerade region. En ambitiös men realistisk vision. Nordisk nytta har alltid varit på agendan och försiktigt framåtskridande med respekt för varje nations självbestämmande har varit viktiga byggstenar i stommen av ett samarbete som i dag utgör ett internationellt föredöme. Krisen vi nu genomlider och de initiala resultat vi kan se tyder dock på att det finns behov utav mer integration.

Hösten 2019 togs steg i rätt riktning när Nordiska rådet godkände en ny strategi om samarbete kring samhällssäkerhet och krisberedskap. Strategin innehåller konkreta förslag på hur det nordiska krisberedskapssamarbetet kan fördjupas. Cybersäkerhet, övergripande polissamarbete, mat- och energiförsörjning samt sjukvårdsamarbete är några områden som pekas ut. Strategin omnämner explicit gemensamma insatser för att säkra leveranser av medicin och hälsovårdsmateriel. Något samtliga nordiska länder, inte minst Sverige, skulle vara i stort behov av.

Ett stort misslyckande

Under coronapandemin har Sverige visat upp stora brister inom sjukvården till den grad att många sjukhus, vårdcentraler och andra vårdenheter saknar både sjukvårdsmaterial och medicin. Sjukvårdsanställda som dagligen kämpar mot pandemins följder har tydligt varnat för den akuta bristen på bland annat munskydd, handsprit och annan skyddsutrustning. Att inte kunna skydda de i första ledet har varit ett stort misslyckande för Sverige, ett misslyckande som resulterat i förlorade människoliv. I mångt och mycket har situationen räddats av leveranser i sista stund och av donationer från privatpersoner och näringslivet. 

Vi är övertygade om att ökad nordisk samordning och beredskap är svaret såväl under som efter en kris. Att sätta sin tilltro till EU är bevisligen fel väg.

Redan sommaren 2018 presenterade Sverigedemokraterna tillsammans med Sannfinländarna och Dansk Folkeparti, en gemensam deklaration om nordisk krisberedskap för att undvika sådana situationer. Detta inte minst i kölvattnet av de omfattande skogsbränderna.

Lita inte på EU

Det är under internationella kriser som vi verkligen ser vilka samarbeten som är konstruktiva och vilka som är destruktiva i nuvarande form. Under pandemin har vi sett flera exempel på när medlemsländer inom EU satt käppar i hjulet för varandra och viktiga transporter med bland annat munskydd blivit stoppade i Frankrike. Samtidigt som medlemsländer i EU stoppar svenska transporter väljer Finland, trots stängda gränser, att svenskar som arbetar i landet får passera för att fortsätta bidra till samhällsapparaten. 

Oaktat våra många likheter valde de nordiska länderna mycket skilda vägar i syfte att motverka spridning av smittan under pandemin. Sverige, som ensam nation i Norden, valde färre och mjukare åtgärder för att minska smittspridningen än övriga nordiska länder. Resultatet? Sverige har fler än 4 400 döda och enskilt mer dödsfall än samtliga nordiska länder tillsammans. Det har också resulterat i att övriga nordiska länder inte är lika benägna att öppna upp gränsen mot Sverige som de är mot varandra. Svenskar ses som en risk. 

Fördjupa Nordens samverkan

Detta beslut borde vara en väckarklocka för Sverige men också Nordens statsministrar. Hade man initialt i krisen samordnat en gemensam nordisk linje som sedan verkställdes i respektive lands ansvariga myndigheter hade utkomsten kunnat se mycket annorlunda ut än vad den gör i dag. 

Att vi i vanliga fall kan studera, arbeta och samverka kring rättsväsende och blåljuspersonal över de nordiska gränserna, liksom samverka kring elnät, näringsrekommendationer och miljömärkningar bildar nordisk nytta var dag – men kan liksom passunionen inte tas för givet. Samtidigt är det uppenbart att det nordiska samarbetet har alla förutsättningar och folkligt förtroende på sin sida. Vi är övertygade om att ökad nordisk samordning och beredskapsplaner är svaret såväl under som efter en kris. Att sätta sin tilltro till EU är bevisligen fel väg.

 

Aron Emilsson (SD)

Ordförande Nordisk frihet

Lulu Ranne, Sannfinländarna

Vice ordförande Nordisk frihet 

Liselott Blixt, Dansk folkeparti

Ledamot Nordisk frihet 

Nordisk frihet är en partigrupp i Nordiska rådet

Björn Olsen: Rätt av Norge och Danmark att stoppa svenskar