SLUTREPLIK | FÖRETAGANDE. Skatteverket reagerar med emfas på vår debattartikel om den upplevda jakten på kontantanvändare. Det må vara hänt att artikeln lyfte ett exempel som kanske tillhör ytterligheterna. Men den avgörande poängen i artikeln var inte Skatteverkets uppgift att göra kontroller oavsett digital eller kontant betalning, utan det faktum att Skatteverket själva gör indelningen i ”kontanthandel och byggbranschen” när det gäller personalliggare. SKV anser att frisör, tvätterier, knallar, restauranger med mera är kontanthandel och ska kontrolleras utifrån detta. Tillämpningen av ansvaret har inneburit en stark upplevelse av att företagare som accepterar och tar emot det lagliga betalmedlet kontanter stämplas som mindre seriösa och potentiella skattesmitare.
Betraktas som potentiellt fusk
Vi delar vikten av att motverka svartarbete och oredovisade inkomster. Dock kan det konstateras att en allvarlig bieffekt av budskapet och signalen över tid har blivit att alla kontanta transaktioner betraktas som potentiellt fusk. Därmed har seriösa aktörer inom utpekade branscher omedvetet eller medvetet gått över till helt digitala betalningsmodeller för att inte riskera att göra fel, dömas eller behöva bevisa sin oskuld inför Skatteverkets kontrollanter och dess straffavgifter.
Det är positivt att SKV påpekar att översyn sker av regler och tillämpning för personalliggare och avgifter. Vi tolkar det som att även de ser att det finns verkliga problem som behöver adresseras för att skapa ett mer kontantvänligt och småföretagarvänligt företagsklimat i Sverige. Ett Sverige där attityden till småföretag som hanterar kontanter är stödjande, proportionerligt och inte på förhand dömande.
Av Peter Thörn
Ordförande Småföretagarnas riksförbund
Björn Eriksson
Initiativtagare till Kontantupproret
