DEBATT. Det finns goda skäl att regeringen nyligen tillsatt ett råd mot organiserad brottslighet. Situationen i Sverige är exceptionell. Det finns utmaningar kopplat till detta som vi måste förstå och tala mer om.
Det finns en stark skjutvapenfokus i det offentliga samtalet om brottslighet. Den organiserade brottsligheten är dock mycket mer än denna isbergstopp och måste bekämpas på djupet. Särskilt måste den kriminella ekonomin angripas – den underliggande drivkraften bakom brottsligheten. Organiserade bedrägerier, skattebrott, välfärdsbrott och penningtvätt behöver prioriteras mycket högre än i dag i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Måste göras svårare
Grundproblemet är att det är för lönsamt att begå brott i Sverige. Ekonomiska incitament styr oss människor och den organiserade brottsligheten drivs av ett utpräglat risk/reward-tänk. Där behöver vi lägga det mesta krutet och det kommer krävas uppoffringar av oss alla. Det måste göras svårare att begå brott, upptäcktsrisken öka och omsättning av brottsvinster försvåras.
Det kommer tyvärr kräva att samhällsservicen försämras för företag och enskilda. Vi kommer inte kunna starta ett aktiebolag, bli registrerade som arbetsgivare och få ett momsnummer med några få klick på mobilen.
Det behöver bli något krångligare att ta del av välfärdsförmåner. Det behöver ta något längre tid att få utbetalt bidrag. Det behöver bli mindre smidigt att resa till ett annat land eller föra över pengar. Det är pris vi måste betala för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.
Det är ingen slump att den organiserade brottsligheten expanderat just i ett land som Sverige.
Den politiska styrningen måste bli mer realistisk och tydlig. I dag skickar politikerna motstridiga uppdrag. Exempelvis ska bankerna ge kunder bättre service samtidigt som de ska förhindra penningtvätt. Vidare ska nyanlända lätt kunna få banktjänster samtidigt som just nyanlända är riskpersoner att utnyttjas av den organiserade brottsligheten.
Ungdomar ska kunna använda banktjänster och Swish samtidigt som de utnyttjas som pengamottagare i brottsupplägg. Utbetalande myndigheter ska snabbt och lätt betala ut pengar samtidigt som inga felaktiga utbetalningar får ske.
I regeringens regleringsbrev till myndigheterna finns återkommande exempel på motstridiga uppdrag. Exempelvis ska Pensionsmyndigheten 2023 som högsta prioritet ha såväl förbättrad service och tillgänglighet som arbetet mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det är uppdrag som kolliderar.
Enkla att utnyttja
Den ökade samhällsservicen och digitaliseringen har lett till att systemen blivit mycket enklare att utnyttja. Vi har automatiserat och effektiviserat ansökningsförfaranden – porten in till förmåner, men har kvar en i huvuddelen manuell och ineffektiv kontrollfunktion som är bakbunden av omständliga förfaranderegler och sekretess.
Denna haltande utveckling har fungerat som en hävstång för den organiserade brottsligheten. Det är ingen slump att den organiserade brottsligheten expanderat just i ett land som Sverige som har hög tillit och höga ambitioner att vara ett föregångsland för välfärd och samhällsservice. Sverige har blivit Silicon Valley för kriminellt entreprenörskap.
Lägesbilden kring den organiserade brottsligheten är inte ljus. Vägen hit har varit kantad av goda föresatser. Men det finns en väg framåt. Lägg det mesta krutet på att angripa den kriminella ekonomin och incitamenten att begå brott. Sänk ambitionerna för samhällsservicen och effektivisera kontrollen. Först då kan syretillförseln till den organiserade brottsligheten strypas och som en följd av det våldsuttrycken minska.
Av Daniel Larson
åklagare och rättspolitisk debattör
