Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska kyrkans politiska utspel skadar förtroendet

Annette Lundquist Larsson, ordförande Borgerligt alternativ.
Foto: Greta Eulau
Margareta Nisser Larsson, ledamot Borgerligt alternativ.

Svenska kyrkans uppgift är inte att uttala sig i partipolitiska frågor. Allt färre medlemmar kommer då att känna samhörighet med och tillhörighet till Svenska kyrkan och en förtroendekris blir ett faktum. 

Att dela tro och andlig gemenskap ska inte behöva förutsätta partibok, skriver företrädare för Borgerligt alternativ i kyrkovalet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Under den senaste tiden har Svenska kyrkans ställningstagande mot språkkrav lett till stor uppmärksamhet och berättigad kritik. Borgerligt alternativ anser dock att det mest beklagliga med ställningstagandet är att det överhuvudtaget gjordes, eftersom det ökar politiseringen och polariseringen av kyrkan.

Det finns säkert många medlemmar som håller med om de åsikter ärkebiskopen har gett uttryck för under de senaste åren. Men av de nästan sex miljoner medlemmarna, finns det troligtvis minst lika många som inte håller med. Ändå fortsätter kyrkans ledning gång på gång att uttala sig i partipolitiskt laddade frågor.

Kyrkan har blivit exkluderande

Genom att göra politiska ställningstaganden skapas trösklar och splittring. Kyrkan exkluderar mer än den inkluderar och blir fylld av konflikt, i stället för att vara ett tecken för enhet. I slutändan innebär det en förtroendekris för hela samfundet.

Ärkebiskop Antje Jackelén.
Foto: MAGNUS ARONSON

Under pandemiåret 2020 tog flera inom kyrkan sitt uppdrag på fullaste allvar. Många församlingar fokuserade på tillgänglighet, ställde om till digitala gudstjänster och hittade nya vägar för den diakonala och sociala verksamheten. Behovet av kyrkan tilltog och det märktes inte minst genom det ökade antalet samtal till jourhavande präst. 

Resultatet blev att färre lämnade kyrkan än under de senaste åren. Svenska kyrkan var med andra ord på väg att återta den sammanlänkande och enande rollen som alltid borde vara dess uppdrag och inneboende drivkraft.

Fokusera på grunduppdraget

Ska kyrkan i framtiden vara en bred folkkyrka som överbryggar skillnader snarare än intar politiska positioner, behöver Svenska kyrkan fokusera på sina grundläggande uppgifter: Gudstjänst, undervisning, diakoni och mission.

Kyrkan framträder lokalt som församlingar och under pandemin har de gjort ett oerhört arbete med att ställa om sin verksamhet. Ska församlingarna kunna återgå till en vardag efter pandemin behöver kyrkan centralt stötta församlingarna med ekonomiska medel. Inte minst då behovet av kyrkliga handlingar som dop, konfirmation och vigsel samt annan verksamhet kommer att öka och många församlingars ekonomi är ansträngd. Därför bör kyrkans centrala organ dela ut 500 miljoner kronor av sitt överskott till församlingarna.

Skapa en långsiktig strategi för att stoppa medlemstappet. Detta kan inte skyllas på andra.

Vidare måste förbudet om att inte få vara fler än åtta personer som firar gudstjänst hävas, då det går lika bra att beräkna antalet tillåtna besökare per yta i en kyrka som på t ex restauranger och gym. 

Drar ledningen några slutsatser?

Kyrkans ledning måste börja dra slutsatser av att allt fler inte känner sig hemma i samfundet, och skapa en långsiktig strategi för att stoppa medlemstappet. Detta kan inte skyllas på andra. Det krävs en långsiktig plan för att öka dop och konfirmation men också för hur fler ska kunna ha en långsiktig relation till kyrkan genom hela livet.

Under pandemin har kyrkan fått, och tagit, en roll som svarar på genuina behov och längtan efter gemenskap och kristen tro. Detta är Svenska kyrkans primära uppgift. Inte partipolitik. Borgerligt alternativ kommer framöver ha ett större fokus på att kyrkan inte bör uttala sig i frågor där man skapar splittring i stället för enhet.


Av Annette Lundquist Larsson

Ordförande Borgerligt alternativ

Sven Milltoft

Ledamot Borgerligt alternativ

Olle Reichenberg

Ledamot Borgerligt alternativ

Margareta Nisser Larsson

Ledamot Borgerligt alternativ

Bengt Kjellgren

Ledamot Borgerligt alternativ

Helena Nordvall

Ledamot Borgerligt alternativ

Borgerligt alternativ är en nomineringsgrupp med kristen och allmänborgerlig värdegrund som ställer upp i kyrkovalet.

LÄS MER: Präst: Jag har fått nog och lämnar Svenska kyrkan