VILL INKLUDERA MERA. Företagen måste bli bättre på att ta tillvara den mångfald som finns i Sverige, skriver Margot Wallström. Foto: Stefan Söderström
VILL INKLUDERA MERA. Företagen måste bli bättre på att ta tillvara den mångfald som finns i Sverige, skriver Margot Wallström.  Foto: Stefan Söderström

Svensk mångfald är en vd-fråga

Publicerad

Arbetsmarknaden måste bli mer inkluderande - mångfaldsarbetet måste förankras av vd och styrelsen i affärsstrategin, skriver Margot Wallström.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I Sverige bor 9,6 miljoner människor. Det är en befolkning i olika åldrar, med skiftande bakgrund och förmågor som bär på olika erfarenheter. Det är kort sagt ett land präglat av mångfald.

Ska Sverige bevaras och utvecklas krävs ett tolerant samhällsklimat. Det är det som framöver kommer leda till en positiv utveckling. Därför intensifierar vi arbetet med mångfald och tolerans och vi hoppas att andra: företag, organisationer och privatpersoner ska vilja följa vårt exempel.

I ett väl fungerande land behövs alla. Etnisk tillhörighet, religion, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet ska inte spela någon roll för hur vi bemöts eller vilken vår plats i samhället är. Slutsatserna stöds också av forskningen.

Den amerikanske professorn Richard Florida har funnit att toleranta miljöer lockar till sig kreativitet och talang. Enkelt uttryckt - tolerans och mångfald skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt i en värld med ökad globalisering och konkurrens.

Postkodlotteriet har startat ett projekt som vi kallar "Hela Sverige - för mångfald och tolerans". Vårt fokus ligger på tre områden: Jobb, mötesplatser och förebilder.

 

Just jobben är en nyckelfråga. Att känna social delaktighet, få en chans att komma in på arbetsmarknaden eller starta ett eget företag. Men även mötesplatser är viktiga. Att människor träffas utanför de förväntade sammanhangen är en förutsättning för förändringar och för att slå ihjäl myter och fördomar.

Till det ska läggas förebilder. Sverige är fullt av eldsjälar, kända och okända. Dem vill vi lyfta fram som inspiration. Den som ser någon annan göra något bra har lättare att själv ta initiativ.

Själva vill vi prioritera arbetet med att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande. Vårt första delmål är att få med oss åtminstone 100 andra företag i det arbetet. Stegen är inte huggna i sten utan kommer att utvecklas - men så här ser vi på det hittills:

Ökad mångfald är en strategisk fråga och behöver behandlas därefter. Mångfald måste in i styrelserummen och diskuteras i ledningsgrupperna.

Nulägesanalys - vad är status på företaget i dag? Hur är attityderna till mångfald, hur bra eller dåligt är företaget på att ta tillvara mångfald? Är rekryteringsprocesserna neutrala?

Strategi för kommunikation internt och externt. VD och ledning måste vara tydliga med att mångfald är en genuint förankrad affärsstrategi.

Annonseringen - visa i jobbannonser att företaget aktivt söker mångfald.

Konkreta mål. Målen måste vara mätbara och de ska utvärderas samt uppmärksammas när de nåtts.

Vi har också låtit undersöknings- och analysföretaget United Minds fråga drygt 1 000 svenskar om deras syn på hur Sverige kan bli bättre på att ta tillvara mångfalden.

Tre av fem ser diskriminering som ett mycket eller ganska stort samhällsproblem och drygt 40 procent säger sig uppleva antingen diskriminering utifrån funktionsnedsättning eller etnicitet.

Generellt kan det konstateras att svenskarna överlag har en tolerant inställning. En majoritet av dem som svarat uppger att de sällan eller aldrig har förutfattade meningar baserat på deras funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller etniskt tillhörighet. Men - och det avviker från de andra resultaten - nästan hälften upplever att det finns diskriminering baserat på religiös tillhörighet.

 

Även om toleransen på många håll är stor, finns mer att göra. Kvinnor upplever exempelvis i högre utsträckning än män att de särbehandlas på grund av sitt kön. Var tredje som är född i ett annat land känner sig särbehandlad på grund av etnisk tillhörighet och 20 procent tycker att ålder är ett problem.

Eftersom jobb är en nyckelfråga har vi ställt frågor om mångfald i näringslivet. En klar majoritet, tre av fyra, anser att ökad mångfald i ett företag också leder till ökad effektivitet. Samtidigt tycker de tillfrågade att det finns diskriminering i näringslivet, både vad det gäller funktionsnedsatta och etnicitet.

Nya och framåtsyftande initiativ ska få stöd av oss. Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörnings, FUB, projekt "Störd och stolt" har redan fått pengar för att sprida personliga berättelser av personer som är utvecklingsstörda samtidigt som det ska skapa nya mötesplatser och öka sysselsättningsgraden. Civil Rights Defenders och Stiftelsen Expo får stöd till projekt mot kränkningar. Och i Malmö ska Stadsmissionen i Skånes projekt "Unga Forum" skapa en mötesplats där personer som lever i utanförskap få stöd med allt från att skriva CV för arbetssökande till läxhjälp för barn.

Vi kan konkludera att Sverige är ett rikt land ur ett mångfaldsperspektiv. Men också att vårt samhälle och vårt arbetsliv behöver bli ännu mer inkluderande. Inte minst ur ett framgångsperspektiv.

 

Margot Wallström är mångfaldsansvarig på Postkodlotteriet. Hon har tidigare bland annat varit S-minister, EU-kommissionär och särskild FN-representant.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag